– I värsta fall kunde någon ha omkommit, säger Hans Fernström, simhallschef i Kiruna.
I mellandagarna berättade NSD att ambulans larmats till simhallen. Då var en 15-årig pojke nära att drunkna och fick räddas ur bassängen av simhallspersonal.
Läs mer: ”Drunkningsdramat: Han var blå om läpparna”
Den gången gick det bra. Men enligt Hans Fernström innebär den låga simkunnigheten bland flyktingar - i alla åldrar - en säkerhetsrisk för deras del och en stor utmaning för simhallspersonalen.
– Jag tror till och med att vi hade kunnat skriva ännu fler tillbudsanmälningar. I förra veckan hade vi tre tillbud inom en timme, säger han.
Det är huvudsakligen kommunen som ansvarar för de ensamkommande flyktingbarnens säkerhet. Både kommunen och personal vid Simhallsbadets har sett behovet av simundervisning och i förra veckan hölls den första simlektionen för pojkar från ett av kommunens HVB-hem.
Framöver ska alla barn på HVB-hemmen få simundervisning.
– Det här är väldigt viktigt, det är ju en säkerhetsfråga, säger Victoria Eriksson, tillförordnad enhetschef för två av kommunens HVB-hem.
I slutet av december skärptes också reglerna för närvaron i Simhallsbadet; personal från HVB-hemmen ska finnas med när flyktingbarnen är där. Detta tills de verkligen lärt sig simma ordentligt.
Enligt Hans Fernström är det svårt för simhallspersonalen att kommunicera med flyktingarna. Därför har han bland annat rekryterat en ny vikarie från Afghanistan, ett land som många av flyktingarna kommer ifrån.
Nya skyltar på andra språk är också på gång. Dessutom har Daniel Lind, som arbetar i simhallen, tagit fram en unik modell av ett livräddningsredskap. Det är en så kallad ”förlängd arm” som till att börja med byggs särskilt för Simhallsbadet.
Hans Fernström menar att flyktingbarnen behöver lära sig lite vanligt badvett - att man inte ska hoppa i i den djupa delen av bassängen om man inte kan simma till exempel. Han upplever att det finns en machokultur som får killarna att ta onödiga risker.
– Samtidigt är det tonårskillar det handlar om, och man vet ju hur de är. Att det finns ett grupptryck och att de vill toppa varandra, säger han.
Hans Fernström säger att kommunikationsproblemen också innebär att flyktingbarnen inte lär sig vilka regler som gäller i badhuset. I bland annat Haparanda och Boden har man liknande problem. Enligt Victoria Eriksson är arbetet med att lära barnen vad som gäller i badhuset är redan påbörjat i Kiruna.
Under hösten har flyktingar från Riksgränsen kommit till simhallen varje vecka, oftast utan förvarning. Enligt simhallspersonalen är det särskilt vid dessa tillfällen det blivit stressigt för dem.
Då har man förstärkt bemanningen vid Simhallsbadet berättar Hans Fernström. Bassängerna är emellertid inte bevakade till 100 procent under alla tider.
– Vi tar in extra personal när det behövs och i den mån vi kan få tag i vikarier. Det är inte alltid så lätt, säger han.
Kan ni göra mer för att förbättra säkerheten?
– Nej, jag tycker nästan att vi gjort mer än vi kan när vi till och med konstruerar nya hjälpmedel. Alla inblandade är lösningsorienterade och vi hoppas att det vi gör nu kommer att ge resultat.