I över 150 år har folk från Sveriges geologiska undersökning, SGU, arbetat med att sammanställa data över hur den svenska berggrunden ser ut.
Tidigare handlade det mest om karteringar över berghällarna där de var synliga. Med den nya luftburna utrustningen är man inte lika beroende av att det finns synligt berg.
Geofysik
Dagens utrustningar mäter bland annat elektrisk ledningsförmåga, magnetfält och tyngdkraft och utifrån dessa data kan man dra slutsatser av vad som finns i berget.
Det kallas geofysik.
- Och geofysiken har gått framåt otroligt mycket bara under mitt yrkesliv och det har gett helt nya möjligheter att undersöka berggrunden. I dag kan vi bland annat göra 3D-modelleringar, säger Carl-Axel Triumf, statsgeofysiker vid SGU i Luleå.
Området kring Soppero är till stor del myrmark utan synliga hällar och där har det sprungit geologer i ganska liten omfattning. Det kartmaterial som finns sedan tidigare är dessutom ganska gammalt.
Ny mätutrustning
Därför finns det enligt Carl-Axel Triumf stor anledning att uppdatera den geologiska informationen i området. Mätningarna ska också ge en större förståelse för malmbildningsprocesserna och på köpet får man tillfälle att testa ny mätutrustning.
Så småningom kommer materialet att göras tillgängligt av SGU.
- I databaserna finns både rådata, våra bearbetade data och våra hällobservationer. Alla som är intresserade kan begära att få ta del av informationen via vår kundtjänst.
Vem är då intresserad av informationen? Inte minst är prospekteringsbolagen på hugget. Det gäller i särskilt hög grad i Norrbotten där sannolikheten att hitta mineraliseringar är stor.
"Risk att gå på pumpen"
På sikt kanske också de som vill bygga infrastruktur.
- Om man tänker sig att man vill bygga en järnvägstunnel vill man alltid veta vad det är för berggrund. Annars finns alltid risken att man går på pumpen som i Hallandsåsen, säger Carl-Axel Triumf.
Andra söker efter grundvatten och stenindustrin vill alltid vara där det finns intressanta bergarter.
Men det är nog chansen till fynd av mineraliseringar som lockar mest. Området kring Soppero är inget undantag.
- Det här är ett område som prospekterare säkert i vart fall delvis har varit inne och jobbat i. Jag kan tänka mig att det redan finns en hel del information på många olika händer.
Trycket från prospekteringsbolag har ökat på senare år. Jobbar ni på något annat sätt?
- Det fungerar ganska lika som det gjorde på 1990-talet när jag också jobbade på SGU. Jag kan inte säga att vi har ökat karteringsaktiviteten desto mer, även om det nu sker en riktad satsning mot Barentsregionen.
Har svenska myndigheter eller statliga bolag förtur eller rabatt på materialet?
- Det är samma villkor för allihop.
Hur länge dröjer det innan det här materialet finns tillgängligt?
- Det handlar om nästa år. Vi brukar rent allmänt ha en datasläppsdag någon gång per år. Då gäller det att hänga på låset om man är riktigt sugen.