– Det vi säger är egentligen ingen raketforskning, men det är nytt. Vi tittar på manlighet och säger: De här sakerna är skeva, säger Shahab Ahmadian, projektledare för organisationen Fatta man.
Han är i Kiruna under veckoslutet och höll en föreläsning om sexuellt våld, samtycke och manlighetsnormer i Malmfältens folkhögskolas aula under fredagen. Fatta man vill, förenklat, att sexuellt våld ska bekämpas och att samtycke till sex blir verklighet i både praktik och lagstiftning.
I kampen mot sexuellt våld har hittills alldeles för få män varit delaktiga, menar Shahab Ahmadian.
– 98% av alla förövare är män. Varför ska kvinnor ta ansvar för mäns beteende? Sexuellt våld är en del av manskulturen, en vanlig förövare är ingen gubbe som gömmer sig i en buske och hoppar fram.
Under föreläsningen visar han en kortfilm med två små barn, en pojke och en flicka. Pojken försöker upprepade gånger komma väldigt nära och pussa flickan - som hela tiden puttar bort honom. Ett sådant beteende, oskyldigt i en mening, visar att det redan i tidig ålder är svårt för tjejer att bli respekterade.
– Och det blir fel om vi vuxna bara tycker att sådant här är gulligt, säger han.
Han menar också att populärkulturella berättelser om män är problematiska. Till exempel filmer där en manlig huvudperson först räddar världen och därefter belönas med sex - om inte visat i bild så insinuerat.
– Vi fostras in i det här. Män lär sig att man kan förtjäna sex, säger Shahab Ahmadian.
Efter honom föreläste Bilan Osman från Expo. Hon är ofta ute och föreläser i skolor, på arbetsplatser och för grupper som redan arbetar mot rasism på olika sätt.
– Förhoppningen är förstås att folk ska tänka till ett extra varv och att de som redan är engagerade på olika sätt blir mer peppade i sitt arbete mot rasism, säger hon.
Hon berättar först om samhällsklimatet i Sverige på 1990-talet när Expo grundades och om rasismens biologiska rötter. Därefter pratar hon om flera aktuella debatter; den som uppstod efter att SVT gav Pippi Långstrumps pappa en ny titel, om Tintin i Kongo som ju tillfälligt togs bort från bokhyllorna i Kulturhuset i Stockholm och om tecknaren Stina Wirséns figur Lilla Hjärtat.
Hon berättar om pickaninnys - ett stereotypt och rasistiskt sätt att teckna svarta personer. Och eftersom det idag bor en massa svarta barn i Sverige, som tar intryck av hur svarta gestaltas på film och i böcker, blir figurer som Lilla Hjärtat problematiska.
– Det går alldeles utmärkt att teckna svarta personer utan att ta bort deras ansiktsdrag till exempel, säger Bilan Osman.