Sensationellt fynd

Flera tusen år gamla trädrester har hittas vid den snabbt krympande Kårsaglaciären. Fynden visar att 1900-talet sannolikt är det varmaste århundradet på 7 000 år.

Gamla trädrester har tinat fram vid den snabbt krympande Kårsaglaciären väster om Abisko.                                             FOTO: Leif Kullman, Umeå universitet

Gamla trädrester har tinat fram vid den snabbt krympande Kårsaglaciären väster om Abisko. FOTO: Leif Kullman, Umeå universitet

Foto: Leif Kullman, Umeå universitet

KIRUNA2008-12-06 06:00
Den globala uppvärmningen får glaciärerna att smälta och vid de upptinade ytorna gör forskarna nya upptäckter. Professor Leif Kullman, Umeå universitet, har tillsammans med en kollega arbetat vid Kårsaglaciären några mil väster om Abisko. Fältarbetet startade i höstas.
Forskarteamet har hittat rester av både tall- och björkstammar, totalt fyra fynd, som under flera tusen år legat inbäddade under isen och på så sätt bevarats från tidens tand. Barken är nästan helt intakt och småkvistar sitter kvar på en del av fynden. I kontakt med luft och vatten skulle de snabbt ha brutits ned. Liknande fynd har tidigare även gjorts i Jämtlands fjällkedja. Framtinandet visar att dagens klimat är varmare än på många tusen år.
Varmast på 7000 år
- Fynden ger information om att 1900-talet sannolikt har varit det varmaste århundradet på
7 000 år. Att klimatet under detta århundrade är så unikt gör att vi måste ifrågasätta om det verkligen till hundra procent kan bero på naturliga mekanismer, säger professor Kullman.
Kol-14 dateringar av trädresterna visar att tall och björk växte i området för 7 000 till 11 800 år sedan. Glaciären kom och gick under den här perioden.
Det äldsta trädet, en tall, levde och dog på platsen för ungefär 12 000 år sedan. Den upptäckten visar att istiden tog slut mycket tidigare än forskarna trott.
-  Tidigare forskning gör gällande att Lappland vid den här tidpunkten var täckt av is, säger Leif Kullman.
Varmare efter istiden
Området där tallen växte ligger flera hundra meter över dagens trädgräns och visar på ett betydligt varmare klimat strax efter istiden, än vad det är i dag. Sen blev det lite kallare och glaciärerna bredde ut sig. Och nu smälter de igen.
- Vi kan inte säga om det är naturlig eller mänsklig påverkan som är orsaken till dagens klimat, det kan vara både och. Människan har nog inte del i hela uppvärmningen. Det verkar osannolikt, säger Leif Kullman, professor i naturgeografi.
Projektet är tre år långt och avsikten är att undersöka fler glaciärer i norra Lappland och Västerbotten. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om