– Jag träffade en klass och pratade med eleverna, lärare och rektorer. Jag får väl säga att jag ändå fick en ganska positiv bild hittills. Bilden är inte helt komplett, jag måste lära mig ännu mer, jag måste besöka lågstadiet också, säger han efter besöket i en sjua på Nya Raketskolan.
– Det finns problem på skolan men det går att lösa. Det kändes jättebra.
Storleken på klasserna på upp till 40 elever var något som kom upp under besöket.
– En del av dem jag pratade med menar att det inte är något problem utan att det gäller att använda skolan utifrån den verksamhetside som den egentligen är byggd med. Att man ska använda grupprummen och inte ha 40-grupper.
Idag finns två mindre grupprum i varje klassrum, men eftersom det bara finns två lärare per 40-elever så är det svårt att använda båda.
– Det handlar dels om enklare ombyggnationer. Om man inte är tre lärare i klassrummet som det är tänkt utan två, då måste man kanske anpassa lokalen till det genom att öppna upp någon mellanvägg här och där, det är ganska små saker, det där gör man på en halv dag.
Ett annat problem är bristen på behöriga lärare.
– Den kan ju också lösas om vi engagerar oss och försöker hjälpa skolan med att fixa till en del praktiska saker så kanske det också blir en mer attraktiv skola att arbeta på.
Av samtalen med eleverna fick Gunnar Selberg intrycket av att Raketskolan är en trygg skola.
– Alla kände sig trygga och de tittade nästan förvånat på mig när jag frågade om det är bråkigt eller om de kände sig oroliga när de skulle gå hem. Så det kändes jättebra, skolan kändes trygg.
Men du besökte en sjua och anmälningarna gällde F-3 och en femma?
– Jag måste lära mig mer om det här och besöka de lägre årskurserna också. Det slumpade sig så att det var en kvinna från Raketskolan som skrev till mig att kom gärna hit och besök min klass och se hur det är. Det var kanske just för att hon kände att den där bilden som man ger av Raketskolan inte stämmer, och den gjorde väl inte det i hennes klass.