Gunnar Selberg har följt rapporteringen om Kirunaskandalen och han är kritisk till hur kommunledningen beskrev det som framkom i revisionsrapporten, både vid den dragning som politikerna fick och i det pressmeddelande som skickades ut.
– Enligt redovisningen som vi fick hette det att "det var ju inte så mycket". Deras inställning tycks vara att 3 800 fakturor är granskade, att någon enstaka person har försökt fiffla, eller stjäla från kommunen, det får vi kanske ta. Men kommunledningen måste verkligen med skärpa visa att de tar detta på allvar och markera att det är alldeles åt skogen.
Kommunens siffra, som revisorerna överhuvudtaget aldrig nämner i sin rapport, om att endast 1,1 procent av fakturorna krävde en djupare granskning, bör enligt Gunnar Selberg ses mot bakgrund av hur många fakturor som kommer in totalt varje år. Revisionsbyrån Ernst och Young granskade två avdelningar under två års tid. Niklas Landström är enhetschef för kommunens redovisningsavdelning och enligt honom inkommer mellan 40-000-43 000 fakturor per år till hela kommunen. Det totala beloppet av fakturorna uppgår till 1,2 miljarder kronor. De största enskilda fakturorna är på flera miljoner kronor, men det handlar då om fakturor som skickas från bolag inom kommunens egen koncern, exempelvis Kirunabostäder och Tekniska verken. Om 1,1 procent av dessa skulle vara avvikande motsvarar det 400 fakturor per år som kräver en djupare granskning. En fjärdedel av de nu granskade fakturorna ska enligt uppgift ha lett fram till polisanmälan.
– Då kan man inte bara bagatellisera det, menar Gunnar Selberg.
Han är också kritisk till systemet som har tillåtit inköp med bara en persons godkännande.
– När jag jobbade som tjänsteman på kommunen för 20 år sedan, då krävdes det dubbelattest vid inköp. Jag vet inte varför det har försvunnit.
När det gäller kommunledningens beslut att inte besvara frågorna vi har ställt om rapporten utöver det pressmeddelande som kommunen har lagt ut på sin hemsida, har det inte föregåtts av någon politisk diskussion om en ny mediestrategi.
Borde det ha diskuterats i så fall?– Ja, jag tycker det. Jag kan garantera att det inte har varit i närheten av politiken, i så fall hade det varit fler än jag som reagerat. Man har sagt från kommunens sida att "vi ska vara öppna". Men då krävs det en dialog. Att själva bestämma vad man ska vara öppen med, skriva ihop det och skicka ut det, det är ingen öppenhet.
Han kallar kommunledningens agerande för ett hot mot demokratin.
– Det låter kanske inte så allvarligt för gemene man, vi är så trygga i det samhälle vi lever i och vi litar på att systemet fungerar. Men fristående media fyller en oerhört viktig funktion om ett samhällssystem ska fungera.