Ragnhild Nilsson från Samelistan sitter i kommunstyrelsen ledning i Kiruna kommun. När ett handlingsprogram mot våld i nära relationer skulle författas ville hon ha in ett stycke om att samiska kvinnor tillhörde en extra utsatt grupp. Hon fick svagt gehör. Det blev istället en kompromiss om att kunskapen i frågan hos bemötande personal ska öka.
– Våld mot kvinnor i minoriteter pratas det inte om, men det finns som i övriga samhället. En kvinna i en renskötarfamilj är mycket beroende av mannen och hon riskerar mycket om hon skulle lämna mannen och anmäla honom vid misshandel. Det gör henne extra utsatt, säger Ragnhild Nilsson.
Hon berättar att risken finns att kvinnan blir utstött från samebyn vid ett sådant agerande, eller vid skilsmässa.
– Det finns ett gruppcentrerat tänkande där gruppen är viktigare än individen och renskötarvärlden är en sluten värld, där det i takt med fler intrång och yttre hot gör den än mer sluten, säger hon.
Frågan om kvinnans ställning i Sapmi är komplex konstaterar Ragnhild Nilsson som själv är same och levt i en renskötarfamilj. Hon refererar utifrån sina egna iakttagelser och säger att å ena sidan har den samiska kvinnan en stark ställning i familjelivet - det är ofta hon som är huvudansvarig för barn och hem. Är hon gift med en renskötare sköter hon mycket av det praktiska arrangemanget kring renskötselföretaget som i regel är registrerat på mannen och har hon egna renar sköter mannen oftast dem. Det ger kvinnan en ofrihet och mannen en större rörelseram - han kan komma och gå fritt på ett sätt som är otänkbart för henne som har ansvarsuppgifter på hemmaplan. Den är osynliga normen ger inte heller renskötarkvinnan någon real makt i samebyn där viktiga beslut fattas eftersom det är mannen som är företagaren och har rösträtt. Kvinnans länk till renskötarkulturen blir också genom mannen och vid skilsmässa riskerar hon att förlora hela den biten av den samiska kulturen och länken till rötterna. Idag är det få kvinnor som är egna företagare på heltid inom renskötseln, normer, historien, sociala förutsättningar och att renskötsel är ett yrke som kräver fysik är några av hindren.
– Mannen har en särställning, en stark ställning, det är han som sköter renarna. Det finns en stark hierarkisk ordning i det samiska samhället, säger Ragnhild Nilsson.
NSD har pratat med en samisk kvinna som blivit psykiskt misshandlad och valde att lämna sin man som kom från samma kultur. Tillsammans hade de bedrivit renskötsel. Hon berättar att hans reaktion var kraftig när hon lämnade förhållande och att han hotade med att han skulle "döda hennes renar".
– Man pratar om att samiska äktenskap håller länge. Nu efteråt tänker jag att det handlar om inställning till egendomen, man tas ifrån sina renar om man skiljer sig, man tappar sin sociala status, säger hon.
Kvinnan blev utstött från den sameby hon tillhört.
– Han sa att jag kränkt hans heder och att han skulle se till att jag inte skulle få behålla något om jag gick, säger hon.
Ragnhild Nilsson anser att ljuset måste riktas mot frågan om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor även inom minoritetskulturer.
– Jag ser det här problemen, vi kan inte ställa upp på det. Genom vår tystnad godkänner vi det.