Sametinget är både en myndighet och ett folkvalt organ. Det finns en otydlighet kring den dubbla funktionen och det vill politikerna i sametingets styrelse göra något åt.
Den samstämmiga uppfattningen i styrelsen är att politikerna borde få bestämma mer.
Frågan kom upp på styrelsemötet i går och då blottades också de olika ståndpunkterna.
Den förra styrelsen med Sara Larsson från Min gaeidnu i spetsen hade tagit fram en plan där olika former av ett ökat politiskt inflytande skulle utredas.
Arvoderad styrelse
Man ville till exempel utreda en heltidsarvoderad styrelse, införa politiska rådgivare som ska kunna bistå alla i styrelsen, tillsätta tillfälliga kommittéer eller införa fler plenum.
Den nya styrelsen förkastade planen efter maktskiftet i höstas. Min gaeidnu med samarbetspartier villa återuppta den inför gårdagens möte, men blev nedröstade.
- I dag finns det ingen tydlig struktur för vad som ska hända och det blir otydligt för kansli, politiker och väljare, säger Sara Larsson.
Tillsätta nämnder
Den nya styrelsens ordförande Ingrid Inga, Samelandspartiet, instämmer i beskrivningen, men vill gå en annan väg för att nå målet.
- Vi har valt att titta på en organisations för nämnder och utskott. Enligt sametingslagen kan man tillsätta nämnder för att utöva myndighetsutövning, säger hon.
Exempel på utskott som skulle kunna införas är en språknämnd och en näringsnämnd som skulle ha hand om fler samiska näringar är rennäringen. Det sistnämnda är ett krav från jakt- och fiskesamerna.