I slutet av april träffades tre sametingspolitiker från olika partier i Stockholm på hotell Amaranten i Kungsholmen. Mari Persson från Landspartiet Svenska Samer, Mats Berg från Samelandspartiet och Josefina Skerk från Jakt och Fiskesamerna. Målet var tydligt. Trion skulle enas om ett tvärpolitiskt dokument om gruvor i Sápmi. I över två år har politiker i Sametinget försökt ta fram en gruvpolitik som ett svar på det ökade trycket på marker i Sápmi av mineral – och gruvbranschen. Sverige antog en mineralstrategi i början av 2013 och den har fått hård kritik från bland annat renskötare och samebyar för att vara för gruvvänlig.
Stämningen under arbetsdygnet på hotell Amaranten beskrivs som framåtsyftande. Den lilla gruppen började med lunch, Matti Berg åt hamburgare och Mari Persson samt Josefina Skerk valde fisk. Därefter började förhandlingarna i hotellets konferenslokal och politikerna undersökte vilka surdegar som fanns vad gällde de tidigare gruvdokumenten som inte accepterats av Sametingets politiker. Trots svåra frågor säger Josefina Skerk att stämningen var god mellan dem. Det var hon som ledde grupparbetet.
Fredagen den 25 april – ett dygn efter förhandlingarna startade – presenterade de ett förslag till Sametingets styrelse. Grundkravet i dokumentet är att gruvexploatering av Sápmi ska stoppas tills Sverige reglerar urfolks rättigheter till land och vatten. Politikerna vill också att berörda samer och samebyar ska ha vetorätt vid gruvfrågor i framtiden. Mats Berg säger att skrivelsen ska ses som en tydlig viljeyttring och att det är nödvändigt. "Annars kan man ge fasiken i allt och lägga sig platt för bolagen".
Josefina Skerk lämnade mötet i huvudstaden lättad och glad. Utgången var bättre än hon vågat tro på med tanke på tidigare stridigheter i frågan.
Förhoppningen är nu att plenum – Sametingets beslutande församling – ska godkänna förslaget.
– Det här är stött och blött i två, tre år. Det blir ett löjes skimmer över det om vi inte kan enas, konstaterar Mats Berg.
Frågan blir vilken konsekvens en antagen gruvpolicy från Sametinget håll skulle få för Sveriges mineralpolitik och för gruvnäringen.
Josefina Skerk konstaterar att Sametinget inte äger frågan om gruvor och därmed inte har någon real makt. Den tilltänkta gruvpolicyn från Sametinget - samernas eget parlament - får blir en enad röst till regering och riksdag och förhoppningsvis lämna avtryck på sikt. Hon hoppas att en enda samisk röst ska ge eko i Sverige.
Från näringsdepartements sida hälsar man att man är öppen för dialog, men konstaterar samtidigt att inga förändringar i Sveriges gruvpolitik är aktuell idag.
Mineralstrategin har nyss förändras och informationsrätten till mark- och sakägare har stärkts.
Inte heller gruvbolaget Boliden tror att policyn kommer ha någon större påverkan. Anders Forsgren jobbar med affärsutveckling i bolaget.
– Jag har svårt att vi tro att vi kommer agera på annat sätt. Vi jobbar mycket med samverkanslösningar, säger han och tillägger:
– Min bestämda känsla är att det i de allra, allra flesta fall så kan olika partsintressen samverka.
Frågan om Sametingets gruvpolitik avgörs i Åre den 20-22 maj.