Samer diskrimineras

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har i sin kartläggning fokuserat på kommunerna Jokkmokk, Arjeplog och Krokom.
Syftet har varit att undersöka hur samer bemöts i det svenska samhället och enligt rapporten diskrimineras samer på många områden.
Döljer sin identitet
I rapporten framgår att en del samer väljer att dölja sin identitet när de går in i exempelvis affärer och bensinmackar. Det är något som Lars-Anders Baer tycker är en varningssignal.
- Det var nytt, klart det är oroväckande. Det visar att det fortfarande kan finnas märkliga attityder ute i samhället, säger han.
Lars-Anders Baer tycker vidare att rapporten bekräftar det som misstänkts, att det förekommer diskriminering mot samer från både myndighetshåll och den svenska majoriteten.
Han tycker ändå att attityden gentemot samer har blivit bättre.
- Den öppna diskrimineringen har minskat. Men det finns en hel del utmaningar kvar för både det svenska och samiska samhället att ta tag i, säger han.
En kvinna har i undersökningen berättat att hon nekades hyra rum av ett turistföretag då de förstod att hon var same. Vidare sade företaget att de hade dåliga erfarenheter av samer. Glåpord som "lappjävel" och andra nedlåtande uttryck är också något en del samer får uppleva. Även i massmedia publiceras artiklar som en del samer upplever som kränkande.
- Samer blir inte bemötta som individer utan kategoriseras utifrån föreställningar om samer som grupp, säger Katri Linna, DO.
År 1977 erkände Sverige samer som urfolk. Det betyder att Sverige har folkrättsliga åtaganden att tillförsäkra urfolk fler rättigheter än andra minoriteter, främst vad gäller land, vatten och självbestämmande.
Katri Linna menar att samers inflytande och delaktighet i samhället måste öka för att motverka diskriminering.
- Samerna kommer inte åt de rättigheter som de har som urfolk och nationell minoritet.
Underblåst konflikten
DO föreslår bland annat att Sverige ratificerar ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder, samt undanröjer de rättsliga oklarheter som finns kring rättigheter. På en del platser i landet råder exempelvis konflikter gällande markrättigheter.
- Samhället har underblåst en del av konflikten genom att inte ta tag i det för länge sedan, säger Katri Linna.
Även i skolan finns det brister. En del upplever att kommunerna inte beaktar samers rätt till modersmålsundervisning. Ofta är skolornas resurser får små och antalet lärare i samiska för få.
Till hösten kommer en rapport från DO som redogör för Sveriges samtliga fem minoriteters förutsättningar i skolan.
.

Samer diskrimineras

KIRUNA. Samer möter ofta fördomar och diskriminering visar en ny rapport från Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.Men det har skett en förbättring, menar sametingets ordförande Lars-Anders Baer