Statsvetaren och forskaren Ragnhild Nilsson är verksam vid Mittuniversitetet och bedriver forskning på samer och val.
Ragnhild Nilsson är forskare och statsvetare vid Mittuniversitetet och hon ägnar sig åt upprepad forskning om samer och valdeltagande. Jämförelser mellan samers valdeltagande i sametingsval, riksdagsval och EU-val visar att den samiska väljarkåren lägger minst röster vid EU-val.
– 53 procent av de tillfrågade samerna röstade i EU-valet 2019. I Sverige som helhet var valdeltagandet lite drygt 55 procent, säger Ragnhild Nilsson.
3 000 samer i Sametingets röstlängd är tillfrågade i väljarundersökningen. Det motsvarar nära en tredjedel av de drygt 9 000 samerna som är upptagna i röstlängden. Undersökningen visar att samer är mer missnöjda med EU än majoritetsbefolkningen.
– Vi har frågat om nöjdhet med demokratin i EU. Då ligger samiska väljare mycket lägre än vad man gör i stort i Sverige. 38 procent av samerna som är tillfrågade är mycket nöjda med demokratin i EU mot 60 procent av majoritetsbefolkningen, säger Ragnhild Nilsson.
Varför man väljer att rösta i EU-valet bygger på samma faktorer som hos andra väljargrupper.
– Ju högre utbildningsnivå desto högre valdeltagande och intresse för EU-politik. Med högre intresse går man och röstar. Det är precis som väljare i majoritetssamhället, säger Ragnhild Nilsson.
Samer och val.
I den samiska väljarkåren skiljer sig engagemanget för EU-val något mellan könen.
– Det är en något högre andel kvinnor än män som röstar. Det är 59 procent kvinnor som röstar och 51 procent män som röstar. Sedan är det lägst deltagande i de yngre åldersgrupperna.
Bostadsort i eller utanför Sápmi har ingen betydelse för om man röstar.
– När vi jämför med riksdagsvalet är det samma mönster bland de samiska väljarna. Man är integrerad i samhället och tar del av de politiska diskussionerna på samma sätt så det skiljer sig inte lokalt och regionalt.
EU-val. Valsedlar.
Ragnhild Nilsson tror att valdeltagandet i EU-valet kan öka. Många frågor som berör samer har legat högt på agendan under senare år.
– Under 2010-talet pratades det i EU-sammanhang om begränsningar när det gäller livsmedelshantering, svårigheter med slakt och EU-stöden. Nu är det andra frågor. Klimatområdet kan attrahera yngre väljare att rösta. Även naturresursfrågor, skydd av skog och energipolitiken. Man kan koppla det till sin egen verklighet på ett tydligare sätt, säger Ragnhild Nilsson.