Den första ansökan om katastrofersättning kom till Sametinget i början av december. Den senaste veckan har det kommit in sex ansökningar. Totalt handlar det om 17.
Än så länge är det inte ett antal som sticker det ut, menar Kristina Hotti, handläggare vid Sametinget. Ifjol ansökte 31 samebyar.
Utifrån ansökningarna ser det ut som om de flesta samebyar står inför samma problematik.
– Det är väderleken. Det har bildats is på marken, säger Kristina Hotti.
Vittangi sameby ansökte om katastrofstödet på torsdagen. Läget är svårt, menar Anita Juntti, ordförande i Vittangi sameby.
– Snön har blivit hård och packad, och marken är delvis istäckt. Erfarenheten från renskötarna är att renarna bara rör på sig, de kommer inte åt betet. Det är illa.
Många har redan hunnit börja utfodra och kört ut hö.
– Vi ser ju att inte ens hänglavsområden hjälper situationen - till och med hänglaven har frusit. Alla reserver är borta nu, säger Anita Juntti.
Nästa vecka kommer Sametinget göra betesundersökningar i fält hos samebyarna i norra Norrbotten.
Sametinget har redan undersökt betet i byar i Jämtland och Västerbotten. Där har man kunnat konstatera blåis på betesmarkerna, speciellt mot kusten.
Först efter att alla betesundersökningar är gjorda beslutas om ersättningarna beviljas.
– Det brukar ju dröja ta ett tag, men ambitionen är att ta tidiga beslut. Till syvende och sist är det ju den enskilda renägaren som måste stå och förskottera, säger Kristina Hotti, handläggare vid Sametinget.