På höjden där vindkraftverken syns kommer det om Copperstone får som de vill att etableras en gruva.
Under Mark- och miljödomstolens åttonde dag gällande Copperstones prövning om ett miljötillstånd för deras planerade gruvverksamhet i Viscariaområdet vittnade medlemmar från Laevas sameby om hur byns förutsättningar kommer att försämras med en potentiell etablering.
Laevas är den av de två samebyarna i området som kommer att påverkas kraftigast vid en etablering. Det i och med att en av två flyttleder för renar in och förbi Kiruna måste stängas eller flyttas för att en gruva ska kunna bli verklighet, eftersom flyttleden skulle ligga mitt i Viscariagruvans potentiella gruvområde.
Det har även inför förhandlingarna lyfts en oro över att det finns risk att renbetesmark förstörs i och med ökade utsläpp av damm och förändrade grundvattenivåer, vilket också lett till att de berörda samebyarna och Sametinget sagt nej till en gruvetablering.
Copperstone har under den delen som avhandlat rennäringen presenterat ett förslag på en ny flyttled och även velat kompensera för den förlorade betesmarken. Det genom att säkra ett större parti skog och skydda det från avverkning. Den avsedda skogen är i ett område som nyttjas av samebyns renar som vinterbete.
– Det här är motsvarar inte de förlorade åretruntbetesmarker som går förlorade, sa Niila Inga, ordförande för Laevas sameby, när han av under sitt vittnesförhör fick frågan av advokat Inger-Ann Omma.
Men frågorna om mark och flytt av flyttleder är frågor som också måste sättas i ett större perspektiv menar samebyarna.
– För att det annars finns en risk för samebyarna att tappa sina grundläggande förutsättningar att bedriva en traditionell, kulturellt och ekologiskt försvarbar och hållbar renskötsel, säger Inger-Ann Omma.
Hon menar att om det fanns metodik där renskötare erfarenhet värderas och kompletteras med vetenskap så skulle det finnas ett bättre utgångsläge vid olika typer av verksamhetsetableringar.
– Där finns det tid att tjäna och det finns också möjlighet att skapa en dialog med mer lika förutsättningar som man skulle kunna bygga vidare på och som också skulle kunna stärka relationer mellan samebyar och myndigheter, säger Inger-Ann Omma.
Samebyarna har också vid diskussioner om kumulativa effekter menat på att det måste komma till ett bredare perspektiv där till exempel alla utsläpp som sker i ett område som är aktuellt för exploatering också presenterad vid en miljötillsyn.
– Det finns ju mycket tillgänglig data redan som är offentlig som skulle gå att addera och också ge det bredare perspektivet, säger hon.
Till exempel skulle det kunna ge svar på hur stor dammningspåverkan kommer att bli från Viscariaområdet och LKAB:s angränsande gruvverksamhet tillsammans och med det också få ett bredare perspektiv på hur en ny etablering förändrar den totala bilden i ett landskap.
En av dessa frågor som samebyarna och Länsstyrelsen bett Copperstone svara på är hur bolaget ska säkerställa att deras verksamhet har en minimal påverkan på angränsande vattendrag och renbetesmarker.
Anna Tyni.
– Vi hade redan till idag förberett en presentation om hur vi hade tänkt gå till väga med eventuella skyddsåtgärder för grundvatten men det var något som vi på grund av att tiden inte räckte till idag, säger Anna Tyni, vice vd för Copperstone.