Svårigheterna med att rekrytera folk till vård och omsorg är ingen ny företeelse i gruvstaden - välbetalda jobb inom industrisektorn gör att Kiruna kommun länge haft svårt att locka folk.
Anställningsgaranti
Under senaste tiden har mycket krut lagts på marknadsföring och aktivt arbete för att "sälja in" vårdyrken bland unga.
- Vi jobbar hela tiden med att försöka få fler intresserade, och göra oss själva till en mer attraktiv arbetsgivare, säger Anita Juntti.
Bland annat har man besökt mässor i kommuner söderut, annonserat och gjort TV-reklam.
- Det har också införts en anställningsgaranti för de elever som nu går sista året på vårdprogrammet, de kommer erbjudas fast jobb efter examen, säger Anita Juntti.
Totalt är det åtta elever som berörs av anställningsgarantin. Utöver detta 18 elever i lägre årskurser som kommer erbjudas sommarvikariat.
Trots åtgärderna blir det alltså tufft att uppfylla behovet av vikarier.
- Rekryteringsproblem är inget unikt för Kiruna, det är något av ett riksproblem med de stora pensionsavgångar som finns. Lokalt har vi ju dessutom en högkonjunktur som gör det svårt, säger Anita Juntti.
Måste lönerna höjas?
- Jag kan tänka mig att det har att göra med lönerna, ja. Men här i Kiruna ligger ändå lönerna inom vården jämförelsevis högt, säger Anita Juntti.
Samtidigt menar Anita Juntti att det är en svår balansgång med lönerna.
- Man måste ju hela tiden fundera kring om den kommunala ekonomin klarar stora löneökningar. Pengarna ska räcka till mycket, säger Anita Juntti.
Mer betalt
Birgitta Ynglöv, undersköterska, har arbetat 22 år på samma arbetsplats - äldreboendet Vilan i centrala Kiruna.
Hon har alltid trivts på jobbet, men säger att hon förstår att det är svårt att rekrytera.
- Folk vill ju ha mer betalt. Det är mycket räkningar som ska betalas, och då kanske man hellre går under jord trots riskerna med det, säger Birgitta Ynglöv.
Längre praktik
Hon tycker det är tråkigt med den negativa bild som finns av vårdyrken, och tror att också det spelar en stor roll i problemen som finns med rekryteringen.
- Det är inte ett lika fysiskt tungt arbete längre, nu har vi ju mycket hjälpmedel. Klart det kan vara lite folk och stressigt ibland, men vi hjälps åt inom arbetslaget och täcker upp för varandra, säger Birgitta Ynglöv.
Hon menar också att praktiken som gymnasieeleverna har är alltför kort.
- Det bästa vore ju om de kunde få komma ut på en lång, betald, praktik så att de får se hur det verkligen fungerar. De behöver kanske inte ha full lön som praktikanter, men får man tjäna lite pengar så känner man sig ju mer behövd, säger Birgitta Ynglöv.