Så ska Malmbanan optimeras

Nu kan Malmbanan komma att optimeras – med en 20 år gammal idé.

Generaldirektören. Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör var på plats under Logistikdag Norr 2017 i Kulturens hus 1 november.

Generaldirektören. Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör var på plats under Logistikdag Norr 2017 i Kulturens hus 1 november.

Foto: Jessica Tervaniemi

Kiruna2017-12-06 16:23

Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, var en av författarna till en artikel om Malmbanans optimering som skrevs för 20 år sedan.

Men det hela testades aldrig i praktiken.

Nilsson står bakom en ansökan till Vinnova för att testa metoden, som går ut på att effektivera trafiken på Malmbanan som i dag sköts manuellt av Trafikverket som får in önskemålen av tågoperatörerna. Det skriver nyteknik.se.

Vinnova har nu beslutat att tilldela två miljoner kronor till projektet, där även LKAB, Trafikverket, Rise Sics, SJ, IBM och Järnvägsbranschens samverkansförbund ingår.

Sträckan som valts ut är Malmbanan mellan Kiruna och Narvik i Norge. Den är cirka 15 mil lång, elektrifierad och enkelspårig. Fem, sex olika trafiktyper trafikerar sträckan. Malmtåg förstås, men också persontrafik och godståg lastade med fisk.

– Kan du få in fler tåg på den bana som redan finns kan du spara mycket pengar genom att senarelägga en utbyggnad, säger Jan-Eric Nilsson.

Det har pratats om dubbelspår på Malmbanan, men det avfärade Trafikverkets generaldirektör, Lena Erixon, för Norrbottens Affärer i transportplanen 2018–2029 när hon besökte Luleå den 1 november.

– Vi har inte lagt in det i det här förslaget. Vi har sagt att vi fortsätter med att trimma och öka bärigheten av Malmbanan. Så småningom så kommer det att behövas ytterligare kapacitet. Men i de ramar vi haft har vi inte sett möjligheten att lägga in dubbelspår i det här förslaget, sa Lena Erixon på Logistikdag Norr på Kulturens Hus.

Uppgiften som ska lösas är extremt matematiskt komplex. Optimeringsmetoden som används kallas lagrange-relaxering (se faktaruta), skriver nyteknik.se.

– Det uppstår väldigt många möjliga möten. Man baxnar när man tänker på det. Det är anmärkningsvärt hur snabbt det växer. Klarar vi bara av att lösa optimeringen av enkelspårsbanor är det ingen match att optimera även dubbelspår, säger Jan-Eric Nilsson till sajten.

Fakta

Lagrange-relaxering

En enkelspårig banas kapacitetsbegränsning utgörs av att det får finnas max ett tåg på en sträcka mellan två mötesplatser, kallat ett block. Beroende på tågets hastighet och om det accelererar eller bromsar befinner det sig i ett block en viss tid, så kallad blocktid.

Lagrange-relaxering är en metod inom matematisk optimering som innebär att kapacitetskraven (noll eller ett tåg) ersätts med priser för varje blocktid. På så vis kan den billigaste (och därmed bästa) lösningen för varje tåg från start till mål identifieras.

Man börjar med att låta respektive tåg gå den tid som operatören önskar. Resultatet blir oftast att vissa blocktider överbeläggs. Lösningen blir därmed inte godkänd.

Överbelagda blocktider får därför ett höjt pris medan ej utnyttjade blocktider får sänkt pris. Nya prisberäkningar för respektive tåg genomförs och processen upprepas tills det inte längre finns några kapacitetskonflikter.

Resultatet blir ett antal rutter för varje tåg. I en avslutande process väljs rutter ut för att skapa en tidsmässigt enhetlig tidtabell.

Källa: nyteknik.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!