Personalbristen skapar hål i grundutbildningarna för de nyanställda. Stora utbildningssatsningar görs och fler är på gång i Kiruna kommun.
Språkförbistring är ett omvittnat problem inom äldreomsorgen i Kiruna. Det gäller från båda håll – personal som inte förstår de äldre – men även äldre som inte förstår personalen. I kölvattnet uppstår missförstånd, ibland med allvarliga konsekvenser. Som när det blir fel i medicinhanteringen.
– Vi måste ha internutbildningar och vi satsar på språket och har också statliga medel som går till satsningar inom äldreomsorg. Vi försöker få personer att passa in, säger socialchefen Jenny Lindberg.
Kommunikationsproblem mellan vårdare och vårdtagare leder till allvarliga vårdmissar, som avdelningen ska redovisa som en avvikelse efter incident. Ofta handlar det om fallolyckor som skett efter missar av medicinering. Två av de vanligaste avvikelserna är utebliven dos av läkemedel och läkemedel saknas. En vanlig orsak är att man inte följt rutinerna, berättar socialchefen.
Flera utbildningar rullas ut inom äldreomsorgen i Kiruna kommun, det handlar om både språk- och vårdkompetens. För närvarande är satsningar igång med fokus på så kallade "språksvaga". Kiruna kommun och Gällivare kommun, som har liknande problem, har även utvecklat ett gemensamt utbildningspaket.
– Vår egen utbildningssatsning är en baskurs som vi uppfunnit tillsammans med Gällivare. Den kommer vi att köra nu oavsett om vi får pengar eller inte. Sedan finns det andra lösningar. Det finns vårdpersonal som läser upp till undersköterska på arbetstid och en del av vår personal läser på SFI samtidigt som de jobbar, säger Jenny Lindberg.
Via statliga bidraget "Äldreomsorgslyftet", (se faktarutan), finansieras vidareutbildningar i landets kommuner. För Kiruna kommuns del handlar det om 4 miljoner kronor. Tretton personer som jobbar inom äldreomsorgen läser till undersköterska via statsbidraget som sträcker sig fram till 2026. Fyra utbildar sig samtidigt till språkombud och lär sig att på lätt svenska introducera personer med svenska som andraspråk.
– Språkombud finns redan på boenden i Kiruna med goda resultat. Vi hade också en utbildningsinsats från november ifjol till februari i år där drygt 50 personer från äldreomsorgen deltog. För den blev vi beviljade bidrag från Omställningsfonden (se faktaruta nedan), säger Anna Holmberg, socialförvaltningens kvalitetsstrateg.
En orsak till att behovet av språkstöd ökat är att arbetsmarknadsläget ändrats. Tidigare kunde "språksvaga" få längre introduktionstid på äldreboendena innan de jobbade direkt med äldre. Idag är personalbristen så stor att insteget kortats.
– Vi hade servicegrupper som i början inte hade direkt brukarkontakt utan jobbade med måltider och sådana saker för att lära sig svenska. Men nu har vi inte så många asylsökande så servicegruppssatsningen har försvunnit. De bidrog till att undersköterskorna kan göra mer vårdinsatser och avlastas. Nu har vi ingen arbetslöshet och ingen kan ha serviceuppgifter, utan de är inne i verksamheten direkt, säger Jenny Lindberg.
Statens satsningar på vidareutbildning av personal inom äldreomsorgen är uppdelade i flera inriktningar och löper under bestämda tider. Nu pågår tre utbildningar som är statsfinansierade. Kommunen söker pengar, fördelar dem och rapporterar hur man använt medlen.
– Det är ett pussel. Norrbottens kommuner och andra länsorganisationer har krävt att vi får medel på längre tid som vi får göra vad vi vill med själva. Bara att administrera de statliga bidragen kräver en hel del. Vi vill ha utbildningsinsatser som rullar beroende på om man behöver språkträning, utbildning i omvårdnad eller annat – så det blir en kontinuitet, säger Jenny Lindberg.