Bruno Poromaa blev ett bekant namn för många i samband med gruvstrejken i Kiruna 1969-70, då han var ordförande för Gruvtolvan i Kiruna.
– Som ordförande var han tvungen att ta avstånd från strejken, det var ju en vild strejk. Det skapade en väldig irritation bland gruvarbetarna. Det hände att han blev utbuad på möten till exempel, berättar Harald Eriksson.
Läs mer: "Kirunapolitikern Bruno Poromaa död"
Folke Rantatalo, NSD:s före detta lokalredaktör i Kiruna, har intervjuat Bruno Poromaa många gånger. Han minns att han hade en god relation med Ture Rantatalo, en av strejkledarna.
– De kom bra överrens. Bruno var säker på det han sa, man märkte en känsla av uppriktighet. En del kritik mot partiet centralt framkom ibland också, han var inte rädd för det, berättar Folke Rantatalo.
Bruno Poromaa hade en lång politisk erfarenhet. Han var bland annat kommunfullmäktiges ordförande i Kiruna och satt i riksdagen i nio år, mellan 1985 och 1994. Harald Eriksson berömmer Bruno Poromaas sätt att leda fullmäktige.
– Det skötte han alldeles utmärkt. Han var oerhört duktig i mötesteknik.
Kristina Zakrisson, socialdemokratiskt kommunalråd i Kiruna, satt aldrig i riksdagen samtidigt som Bruno Poromaa utan valdes in samma år som han slutade. Hon berättar att han bland annat skrev motioner om kommunikationer och arbetstillfällen i Norrbotten.
Men i riksdagen var han också känd för ett helt annat engagemang - han ville bestämt att monarkin skulle avskaffas.
– Han skrev många motioner om det och var principfast på det sättet. När jag började i riksdagen fick jag frågan om jag ville ta över den stafettpinnen. Jag övervägde det, men valde att inte göra det, säger hon.