– Det är ett spektakulärt fenomen och väldigt vackert, säger Johan Kero, 36, som är forskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Sin första totala solförmörkelse såg han 1999 tillsammans med Csilla Szasz, sin blivande fru. De var studenter vid Luleå tekniska universitetet och drog till Ungern för att beskåda fenomenet. Därefter har de gjort solförmörkelseresor till Turkiet 2006, Novosibirsk 2008 och Shanghai i Kina 2009. En ny resa är planerad till USA där en solförmörkelse inträffar 2017.
Vid den nu aktuella solförmörkelsen träffar kärnskuggan som ger total solförmörkelse mestadels havsområden. De enda landområdena är Färöarna och Svalbard.
– Där är det nästan alltid molnigt så här års. Så den här solförmörkelsen ska jag följa från Eiscats radarstation i Tromsö, säger Johan Kero.
Förr i tiden var solförmörkelser viktiga tillfällen för forskare. Det var enda tillfället när solens omgivande gasskikt kunde studeras.
– Nu kan det mesta studeras med hjälp av satelliter. Men i Tromsö ska vi passa på att mäta hur jonosfären påverkas av solförmörkelsen. Det som händer med elektriska laddningar i jonosfären styrs av solljuset. Nu bryts den normala rytmen och då vill vi se hur det påverkar, säger Johan Kero.
Csilla Szasz, som är verksam i samma bransch, gör en pedagogisk insats på sonens förskola. Med ett hemmabyggt "solskåp" ska hon visa barnen på Ur och Skur-förskolan vad som utspelar sig på himlen.
– I dag är solförmörkelsens viktigaste roll just allmänbildning. Man kan ha hört och läst om solens och månens banor, men det blir en annan sak när man får se det så här konkret, säger Johan Kero.