För gruvbolaget är fyndigheten vid Luossavaara en potentiell guldgruva när det gäller kritiska mineraler för omställningen till ett fossilfritt samhälle. Den uppmärksammades internationellt när LKAB, i samband med att EU-kommissionen och regeringen besökte Kiruna, offentliggjorde att det är Europas största kända fyndighet av sällsynta jordartsmetaller, som bland annat används i elbilsbatterier och vindturbiner. Men även i elektronik, styrsystem, laserteknik och till oljeraffinering.
Som vi berättat i ett stort reportage får LKAB:s planer motstånd från renskötarna som nyttjar markerna. De riskerar att tappa renarnas sista naturliga flyttled och förra veckan skickade Gabna sameby en femsidig skrivelse till förvaltningsrätten där de överklagar Bergstatens beslut.
"Gabna sameby sista kvarvarande betesmark, rastbeten och flyttled som sammanbinder sedvanemarkerna väster och öster om Kiruna stad behöver tryggas för framtiden och en hållbar renskötsel säkerställas för att en levande samisk kultur inom Gabna sameby i Kirunaområdet ska kunna fortsätta existera. Det aktuella undersökningstillståndet sammanfaller just med dessa, för
rennäringen, helt avgörande markområden."
Enligt samebyn är den samiska kulturen i Kirunaområdet akut hotad och de kräver att undersökningstillståndet upphävs eller skrivs om för att säkra att renarna kan ströva fritt mellan betesområden väster och öster om Kiruna.
Samebyn hävdar att renar hindras från sitt sommarbete av stadsomvandlingen, växande bebyggelse längs Torneälven samt buller och smuts från LKAB:s riggar som provborrar bakom Luossavaara. Istället tvingas renarna ta en annan väg på grannsamebyn Laevas marker vilket leder till merkostnader när de måste hämta renar som kommit fel.
Laevas samebys ordförande Niila Inga bekräftar att det är ett växande problem.
– Det är naturligt när renen inte kommer förbi ett område att den söker nya vägar. Vi har märkt av det men samtidigt vet vi anledningen och man får förstå att renen måste passera. Vi ser att antalet Gabna-renar ökar hos oss – men det är inte renskötarens fel.
Det här leder till ökat betestryck i Laevas område. Men en mer långvarig effekt är att honrenar kan fortsätta att vandra fel när de ska kalva.
– Ofta söker sig vajan till samma backe år efter år och då blir en följd att vajan som går utanför sin egen sameby fortsätter att söka sig dit, säger Niila Inga.
LKAB skriver i en kommentar att de vet att Gabna är mot tanken på en ny gruva vid Per Geijer och att de under åren de provborrat och undersökt fyndigheten haft tät dialog med samebyn för att de arbetena ska påverka renskötseln så lite som möjligt.
"Vi tänker fortsätta ta stor hänsyn till samebyns verksamhet. Den här fyndigheten har stor potential för både fortsatt gruvverksamhet i Kiruna och att förse vårt samhälle med kritiska mineral som behövs för klimatomställningen, därför ser vi det som vår skyldighet att ta reda på mer om den och hitta bästa möjliga sätt för att bryta och förädla den. Undersökningstillstånd som detta är fråga om ger oss bara rätt att vara ensamma om att undersöka området men inte rätt att göra några undersökningsaktiviteter. Alla sådana måste vi ha en dialog med samebyn om när de blir aktuella, precis som skett tidigare. Skador och intrång som vi eventuellt ändå orsakar ersätter vi också."
Vi har även sökt Gabna sameby.