Ren respektlöshet

I går lyfte vi fram två exempel på fruset suovasskav som inte enbart består av renkött.
Thornéus renprodukter säljer en variant där hälften är renkött och den andra hälften är till lika delar älgkött och hjortkött.
I suovasskavet från Viltpoolen i Öjebyn är huvuddelen hjortkött medan en mindre del är lokalproducerat renkött. I båda fallen kommer hjortköttet från Nya Zeeland.
Nu kommer reaktionerna från politiska, kulturella och gastronomiska synvinklar.
Brist på respekt
Sara Larsson, partiledare för Min Geaidnu och ordförande i Same-tinget, säger att det handlar om en brist på grundläggande respekt för urfolken.
- För oss är det viktigt att det är samerna som ska ha kontrollen över hur begreppet suovas används. Man ska inte kunna göra pengar på en felaktig användning, säger hon.
Sametinget stöttar projektet Renlycka som arbetar med kvalitetsmärkning och namnskydd av ordet suovas.
Samtidigt jobbar Sametinget själva med ett skyddsdokument av det samiska immatriella kultur-arvet, något som också kan komma att beröra mattraditionerna.
Missbruk av begrepp
Laila Spik Skaltje arbetar med att både bevara och förnya den samiska matkulturen. Hon anser att det är falsk varumärkning och ett missbruk av begreppet att kalla rökt hjortkött för suovas.
- Det är tragiskt när det blir så här. Allt annat reagerar man för och stoppar, men när det handlar om den samiska rätten
är man inte lika noga, säger hon.
Hon har själv varit med om att blivit serverad rökt fläskkött på restaurang i Stockholm som har kallats suovas.
- Men då protesterade jag. Jag sa att det måste ha blivit något fel på beställningen, säger hon.
Johan Nilsson är kock vid Camp Ripan i Kiruna och aktiv inom den så kallade slowfoodrörelsen som värnar om det lokalproducerade och ekologiskt hållbara.
- Ur den synpunkten är det förkastligt att kött som kallas suovas har färdats över halva jordklotet. Jag tycker självklart att det ska vara renkött.
Suovas gjort
på reninnanlår är listat av slowfoodrörelsen som en lokal produkt värd att skydda.
Blindtest
- Det väger tungt och kan väga in inför en ansökan om namnskydd, men det är knappast juridiskt hållbart, säger Johan Nilsson.
Hur är det då med smaken. Skulle en tränad tunga klara ett blindtest?
- Jag hoppas att jag skulle göra det och det vore intressant att testa. Men man kan dölja mycket med grädde och kryddor.