Rallarvägen, som går från Abisko i Sverige till Rombaksbotn i Norge, kom till vid förra sekelskiftet när Malmbanan byggdes av tusentals rallare. Arbetet förde med sig att hela samhällen växte upp och försvann längs järnvägen. Kvar blev till slut en färdig järnväg som invigdes 1903 och så förstås själva rallarvägen. Sedan dess har den använts som vandringsled och har även klassats som fornminne.
– Efter Malmbanans 100-års jubileum bestämde de svenska och norska kommunerna och länsstyrelserna att leden skulle röjas upp och göras till en stor turistgrej, berättar Agge Theander.
Ett stort arbete med att röja all sly och skylta leden genomfördes både på svensk och på norsk sida. När arbetet var gjort lämnades den svenska delen över till Kiruna kommun att förvalta på uppdrag av länsstyrelsen i Norrbotten. Kiruna kommuns kultursekreterare Lennart Lantto jobbade med frågan i flera år.
– Vi har röjt där och hållit efter broarna. Men så för femton år sedan gjordes en allmän översyn av kostnaderna i kommunen. Underhållet drogs in och avtalet med länsstyrelsen sades upp. När länsstyrelsen fick tillbaka ansvaret ansåg de att de inte hade pengar till detta. Leden är inte längre sammanhållen och skyltningen är inte den bästa. På möten med hotellägarna försökte vi också koppla in dem mer aktivt för underhåll, säger Lennart Lantto.
Hur framtiden ser ur för Rallarvägen är oklart. I dagsläget verkar ingen vara beredd att ta kostnaden för underhållet.
– Jag känner mig besviken. När man möter folk som går där har de ingenting att titta på längre. De går där och förstår ingenting. Man måste ha fått med sig en broschyr från länsstyrelsen. Vi hade ett fint skyltmaterial och jag har frågat länsstyrelsen om jag får sätta upp det igen, men det får jag inte, säger Agge Theander.