Polisens råd till drabbade är emellertid tydligt:
– Känner man sig vilseledd när man får en faktura ska man absolut visa sitt missnöje och avvisa betalningskravet, säger Mats Ekman, kommissarie vid polisen i Norrbotten.
Enligt honom är det viktigt att man läser fakturor och förslag på avtal noggrant så att man inte missar uppgifter om kostnader och om avsändaren, bland annat. Blufföretagens namn kan vara väldigt snarlika välkända företag.
Läs mer: "PRV varnar: Ny våg av bluffakturor"
Men det kan också vara fråga om rena identitetsstölder av välkända företagsnamn. Då går adress- och bankuppgifter till helt andra företag, ofta i andra länder, berättar Mats Ekman.
– En del läser bara rubriken och tänker att det här är ju från ett känt företag, namnet kan avvika bara till en liten del, säger Mats Ekman, kommissarie vid polisen i Norrbotten.
Polisanmäler man ett bedrägeriförsök stärker man sina chanser om ärendet går upp till domstol, menar Mats Ekman.
Läs mer: "Juletid - då kommer bluffakturorna"
Bluffakturor skickas ofta ut till många i ett svep och vid varje tillfälle är det alltid en del personer som betalar, enligt Mats Ekman. Efter påminnelser brukar ännu fler betala, särskilt om inkassobolag och Kronofogden kopplats in.
Läs mer: "Fakturan en bluff"
Läs mer: "Företagare i Gällivare genomskådade bluffaktura"
Om man bestrider fordran från Kronofogden måste bedragaren ta ärendet till tingsrätten som får pröva betalningsansvaret.
– Men det är inte så vanligt att de gör, eftersom det i grund och botten rör sig om en bluff. Men tyvärr är många rädda för att hamna hos Kronofogden och för att få kreditproblem, och det är tyvärr någonting med vårt system som man får leva med, säger Mats Ekman.
Alla fakturaärenden behöver heller inte bedömas som brott. En del ärenden är snarare civilrättsliga tvister, men även i de fallen kan man slippa betalningsansvar om domstolen bedömer att företaget som skickat fakturan varit vilseledande med information eller på annat sätt agerat oärligt.
Eftersom olika länders lagstiftning skiljer sig åt avseende bland annat banksekretess och kundskydd är det svårt för svensk polis att utreda bedrägeriförsöken. Vissa länder är väldigt restriktiva med att lämna ut bankuppgifter om företag, enligt Mats Ekman. Handlar det om små summor kan det också vara svårt för polisen att få hjälp av andra länders myndigheter.
Bedragarna är dessutom påhittiga. En form av bedrägerier handlar om falska webbsidor, för exempelvis nummerupplysning och adressändring. Internet underlättar för bedragarna.
– Det är lätt att få tag i uppgifter och otroligt snabbt att skicka ut fakturor, säger Mats Ekman.