Skolan är placerad vid Jägarskoleområdet i Kiruna och har funnits som skolform sedan 1980-talet. Timplanen och läroplanen ser lite annorlunda ut med mer språk på schemat. Men intresset för skolan och dess verksamhet ökar stadigt. Idag går nära 90 barn på skolan.
– Jag har varit med sedan 1990-talet. Intresset för sameskolan och elevantalet har stigit något enormt. När jag började hade vi runt 30 elever och idag är vi nära 90 stycken. Jag "halkade in på ett bananskal" och sedan blev jag kvar. Jag tror att ryktet går att vi är en bra skola. Vi har högsta lärartätheten här med behöriga lärare, säger Anna Stina Allas, lärare vid skolan.
– Vi har behörighet i alla ämnen här på skolan. Det är en familjär stämning här, säger rektorn Katarina Sixten Inga, som förklaring till det ökande intresset för sameskolan.
Eftersom det är en sameskola är språket och kulturförståelsen mycket viktig. Samiska språken har av olika anledningar, bland annat påtvingad försvenskning, påverkat språkkunskaperna hos flera generationer samer. Vid skolan har man en speciell lösning för att alla barn ska kunna vara delaktiga i sin undervisning.
– Våra elever har en annorlunda timplan. De har 230 minuter samiska, så eleverna har lite längre dagar. Om vi till exempel har en legitimerad lärare i en klass så sätter vi in en språkstödjare så att eleverna får bägge språken. Sedan är vi indelade i olika grupper, beroende på om man har samiska som modersmål eller samiska som andraspråk, säger Katarina Sixten Inga.
Anna Stina Allas är lärare i ämnet nordsamiska. Hon förklarar vikten av gruppindelningar.
– Tänk dig själv att du kommer in och inte har samiska hemifrån, föräldrarna pratar svenska hemma. Så ska du jämföras med en som har samiska som modersmål hemifrån. Det barnet kommer inte att öppna munnen så därför är det viktigt för eleverna med språkgruppen, säger hon.
Nu bygger man ut skolan. Förskolan har 50 barn inskrivna och kö och skolan sväller. Sameskolan i Kiruna har idag uppemot 90 elever. Katarina Sixten Inga får påringningar från föräldrar som vill flytta sina barn från kommunal skola till sameskolan.
– Vi har elever som har kommit hit från den kommunala skolan. Jag har fått några förfrågningar från föräldrar till barn på den kommunala skolan. Men vårt regleringsbrev säger att det barn till samer som har rätt att gå här. Det håller vi på, säger Sixten Inga.
Med större skola krävs fler lärare och annan personal. Nyligen hade man ute en lärartjänst.
– Vi hade fyra sökande på den. För oss är det inga problem. Det ledde till en rekrytering av en samiskspråkig lärare med legitimation. Men vi har problem med att få förskollärare som alla andra, säger Katarina Sixten Inga.
Lena Sunna Stålnacke jobbar i skolköket på skolan. Hon har en bakgrund från hotell- och restaurangbranschen men har jobbat på sameskolan i tio år. Här lagar man all mat själv och matsedeln skiljer sig något från kommunala skolmatsedlar. Blodpalt och renkok är exempel på sådant som sameskolans barn får till lunch.
– Det här är ett jätteroligt jobb. Vi har blodpalt, vi har renkött, vi har renskav och vi gör renkok. Vi försöker ha det så ofta det går. Vi lagar all mat här. Idag står chicken nuggets med ris på matsedeln, det är fredagsmysmat som vi brukar ha i slutet av veckan.