– Välfärden i Sverige utmanas idag, vill jag hävda. Behoven är större än vad som i många sammanhang är möjligt att tillgodose ekonomiskt, säger förvaltningschefen Simon Lindh.
Kultur- och utbildningsnämnden dras med ett ekonomiskt underskott, senast uppskattat till drygt nio miljoner kronor för 2015. Nämnden har omfördelat budgeten och avsätter runt 15 miljoner kronor till så kallade extraordinära insatser, dit bland annat resurspersonal i förskola och skola räknas. Trots detta uppskattar förvaltningen att skillnaden mellan behov av stöd och tilldelad budget motsvarar 23 årsanställningar.
Förvaltningen bedömer att detta kan komma att påverka barnens utveckling, trygghet och studiero - i motsats till skollagens intentioner.
I torsdags beslutade nämnden om minskade bidrag till fristående skolor och Sameskolan.
– Ska alla verksamheter bidra till en prioritering av extraordinära insatser, då påverkar det alla verksamheter. Och i och med att de fristående alternativen erhåller sitt underlag på grundval av det vi fördelar till de kommunala skolorna så påverkar ju ett sådant beslut även deras skolpeng, säger Simon Lindh.
Nämndens ordförande, Roger Suup, (S), säger att Kiruna är en av landets kommuner som satsar mest på skolan per elev. Han stänger dock inte dörren för att avsätta mer pengar till barn i behov av särskilt stöd:
– Vi utvärderar det här kontinuerligt och måste vara öppna för att det kan behövas mer pengar.