Ofrivilliga slöjdlärare

När Ann-Charlotte Lund Edeblom och Malin Rova tog emot sina lärarlegitimationer hade Skolverket gett dem behörighet i slöjd. Trots att ingen av dem studerat ämnet.– Det känns inte helt rättssäkert, man undrar ju hur de tar besluten, säger Ann-Charlotte Lund Edeblom.

Ann-Charlotte Lund Edeblom, lärare sedan 2003.

Ann-Charlotte Lund Edeblom, lärare sedan 2003.

Foto: Simon Eliasson

KIRUNA2013-10-23 22:33

Ann-Charlotte Lund Edeblom har arbetat som lärare i svenska och SO i klass 1-7 sedan 2003. I maj i år fick hon sin legitimation, efter en väntan på drygt ett år.

Barnen förlorare

Till sin förvåning hade hon då plötsligt blivit slöjdlärare.

– Jag har inte läst någon slöjd. Jag kan lika mycket om det som vem som helst, säger Ann-Charlotte Lund Edeblom.

Hon menar att den ”ofrivilliga” behörigheten kan leda till problem både för henne och eleverna.

– Vid en situation där det saknas en slöjdlärare kan jag bli beordrad det arbetet. Det är en lång utbildning för slöjdlärarna, och jag har inte alls den kunskapen. Det är barnen som förlorar på det, säger Ann-Charlotte Lund Edeblom.

Har överklagat

Malin Rovas berättelse är likartad. Inte heller hon har någon slöjdutbildning – men är numera behörig slöjdlärare.

– Lärarlegitimationen fyller ju ingen funktion om inte behörigheterna stämmer, poängen var väl att få rätt person på rätt plats, säger Malin Rova.

Ann-Charlotte Lund Edeblom har överklagat sin ”extra” behörighet, och saken kommer tas upp i förvaltningsrätten.

Komplicerat regelverk

Niclas Westin, enhetschef på Skolverket och ansvarig för lärarlegitimationerna, menar att reglerna är komplicerade, vilket gör att enskilda lärare kanske inte alltid har koll på vad de egentligen är behöriga till.

– Det är väldigt sällan lärare fått en behörighet de inte ska ha. Förklaringen till att många upplever sig fått fel behörigheter är ibland att lärarna inte alltid är medvetna om vilka behörigheter deras utbildningar ger, säger Niclas Westin.

Enligt honom fungerar bedömningen på Skolverket generellt sett bra.

– Vi ser att vi i princip alltid gör rätt, men att den sökande inte alltid kan förstå resultatet, säger Niclas Westin.

Tagna på sängen

Att processen skulle vara rättsosäker håller han inte med om.

– Det är ett enormt arbete vi lagt ner på att ta in information från lärosätena och sammanställa så att handläggarna ska göra konsekventa beslut, säger Niclas Westin.

Han medger att Skolverket till viss del ”tagits på sängen” av de problem som uppkommit.

– Hela den här saken med lärarlegitimationer har varit mer komplicerat än vad någon kunnat tro, säger Niclas Westin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!