För tre och ett halvt år sedan väcktes tanken om gatunamn på minoritetsspråk i Kirunas nya centrum på en workshop med kommunpolitiker.
Personal inom kommunen som talar samiska och meänkieli har sedan dess hjälpt till med att ta fram förslag på gatunamn som ska vara lätta att uttala och stava. Man har även tagit med samrådsgruppen för nationella minoriteter i det här arbetet.
– Det har varit bra intresse och engagemang, berättar Veronica Fjellborg, adressättare och kartingenjör, Kiruna kommun.
Området är nu detaljplanelagt för bland annat bostäder men fortfarande står man utan gatunamn. Från förvaltningens sida har det i våras skickats över en frågan till politikerna om hur gatunamnen ska utformas och de väntar på svar.
– Ska vi ha gatunamnen både på svenska och på minoritetsspråken, eller bara på minoritetsspråken? Vi vill veta hur politikerna tänker, eftersom det är de som beslutar, säger Veronica Fjellborg.
Det handlar om totalt åtta gatunamn, och det har talats om fyra på samiska och fyra på meänkieli. Från samrådsgruppen för nationella minoriteter har man sagt att man vill se gatunamnen helt på respektive minoritetsspråk.
Politikerna är dock inte överens, och de har skjutit på den här frågan. Moderatledaren Stefan Sydberg vill se gatunamnen på svenska.
– Jag har bott i Kiruna hela mitt liv och tycker inte det är så lättuttalat alltid. För mig handlar det om en säkerhetsfråga. Det ska vara enkelt att hitta, kunna uttala namnet och förstå vart man ska. Till exempel för SOS om man ringer 112, säger han.
Inom kommunledningen är man inte helt eniga. Medan kommunalrådet Mats Taaveniku (S) föreslår dubbla skyltar, så vill Åsa Larsson Blind (SL) se skyltar på minoritetsspråken.
– Det är en principiellt viktig fråga. Namn på platser är sådant som man lär sig. Vi har många gatu- och platsnamn i Kiruna redan nu som har sitt ursprung i meänkielin eller samiskan. Det är något som både räddningstjänst, allmänhet och polis hanterar redan idag. Jag tänker att det egentligen är ganska naturligt i Kiruna kommun, säger Åsa Larsson Blind, Sámelistu/Samelistan.
Hon lyfter att de från Kiruna kommun skickat en skrivelse om att det ska kunna registreras flera namn, för att senare kunna ha tre officiella namn på de här gatorna. Trots oenighet i kommunledningen så tror hon att de kommer att komma överens.
– Det var ett tag sedan vi hade uppe den här frågan. Jag är optimistisk till att vi kommer ha ett gemensamt förslag.
Under tisdagens kommunstyrelsesammanträde ska frågan tas upp.
– Visst har namn en stor betydelse men vi var tvungna att komma fram till ett förslag så vi landade i det här alternativet. Var det slutligen landar får vi se, när kommunstyrelsen och sedan fullmäktige tar beslut, säger kommunalrådet Mats Taaveniku (S).
Vad har det för betydelse att ni inte är eniga i kommunledningen?
– För mig personligen har det ingen betydelse, vi har andra viktigare frågor att diskutera, som ekonomin. Jag lägger fram det här förslaget, men om det inte blir det så har det mindre betydelse, utifrån hur läget ser ut nu för kommunen.
På förvaltningen väntar de på att politikerna väljer riktningen.
Hur bråttom är det med att ta fram gatunamnen?
– Vi brukar ha som mål att namnen ska sättas när detaljplanen vinner laga kraft. Den har vunnit laga kraft i det här fallet. Men jag vet inte när det ska börjas byggas, så jag kan inte svara på om det är bråttom, säger Veronica Fjellborg, adressättare och kartingenjör, Kiruna kommun.