Mats Taaveniku
Äldreomsorgen har stora problem med personalbrist som ibland leder till brister i omsorgen för de gamla. Mats Taaveniku är kommunalrådet som ska fronta problemen, men han är också mannen vars parti gick till val med visioner om en av Sveriges bästa omsorgskommuner.
Så ser det inte ut idag.
– Situationen är inte bra och absolut inte där vi vill vara. Vårt mål är att kommunens äldreomsorg och barnomsorg ska bli en av de bästa i Sverige. Det gick vi ut med när vi tillträdde. Sen dess har vi sakta men säkert startat upp förändringsprocesser, inte minst inom social omsorg, säger Mats Taaveniku.
NSD har i en artikelserie de senaste veckorna skrivit om problematiken för äldre och deras anhöriga i omsorgen. Ansvariga chefer har bekräftat att den stora personalbristen ibland leder till brister i vård och omsorg för de gamla. Det har även framkommit stora skillnader mellan äldreboenden, och ibland mellan avdelningar i samma hus.
– En del boenden fungerar jättebra, har kvalitet. Jag kan bara nämna ett exempel, minoritetsboendet Gläntan, är ett av de bäst fungerande boendena som vi har i Kiruna kommun. Och det finns fler enheter och boenden som fungerar bra, säger Mats Taaveniku.
Arkivbild. Mats Taaveniku, kommunalråd i Kiruna dök upp med blommor på minoritetsboendet Gläntan då Sonja Haapala fyllde 100 år.
Kommuner har ett krav på sig att alla ska ha likvärdig omsorg vilket inte Kiruna erbjuder idag?
– Likställighetsprincipen, i kommunallagen, är alla kommuners skyldighet att behandla kommunmedborgarna lika.
Sen är det frågan om vad lika innebär. Äldre personer har olika behov men de ska behandlas lika inom ramen för det omsorgsbehov de har. Vi ska bli en av Sveriges bästa omsorgskommuner så vi vill ju inte att det ska vara den skillnaden inom omsorgsbehoven.
Tidigare under hösten klev visselblåsaren Ola Lundberg fram och lyfte på problem inom kommunala äldreomsorgen när han vittnade om sin tid på en avdelning i kommunen.
– Det har varit bra att det har kommit fram. Alla kommunmedborgare berörs på ett eller annat sätt. Men det berör ju också alla som jobbar dagligen och sliter hårt för att de äldre ska få en bra omsorg. Förbättringsarbetet har pågått under en längre tid och det går framåt men det tar tid att förändra. Man måste ge organisationen förtroende och ansvar att jobba fram förändringar. Fram till dess måste det akuta läget lösas. Om kritiken blir för hård och onyanserad är risken att vi tappar fler duktiga medarbetare, säger Mats Taaveniku.
Klipp NSD
Mats Taaveniku jämför med hur situationen var i Kiruna för 20 år sedan. Då var arbetslösheten stor till skillnad från idag då det råder en skriande brist på kompetens, samtidigt som äldre lever längre. Kommunen jobbar på bred front. Samlokalisering av verksamheter är en åtgärd, det vill säga att sammanföra olika verksamheter som exempelvis äldreboenden i lokaler med annan verksamhet.
– Ett av många förslag för att klara kompetensförsörjningen är att samlokalisera äldreboendeplatser istället för att de är spridda på olika håll i centrum. Vi rycker i alla trådar som vi kan rycka i, säger Taaveniku.
Samtidigt fattas olika boendeformer för äldre i Kiruna.
– Vi behöver trygghetsboenden, vilket saknas idag. Det är hemtjänst och särskilda boendeplatser (mer vårdkrävande boendeform). Många som inte har behov av särskilda boenden hamnar där ändå. Trygghetsboenden är ett mellansteg som både är bättre för brukarna, ger högre kvalitet, och dessutom är billigare för kommunen att driva än bara särskilda boenden, säger Mats Taaveniku.
Bild från en äldres bord på boendet med tillbehören.
Idag kostar kommunens boendeplatserna väldigt mycket, enligt kommunalrådet.
– Vi har dyra boendeplatser jämfört med andra kommuner. Vi begränsas också av brist på korttidsplatser. Utskrivningsklara patienter ligger kvar på sjukhuset. Det kostar oss också nästan 12 000 kronor per person och dygn till regionen, helt onödigt. Det dränerar pengarna ifrån socialförvaltningen, säger Taaveniku.
Nu finns långt framskridna planer på ett trygghetsboende och det står klart att LKAB ska ersätta äldreboendet Thulegården. Förutom att se över och skapa nya boendeformer som är mer lämpliga och anpassade till äldres olika behov, så jobbar man med att finna "morötter" för personal i äldreomsorgen. Löner, arbetstidsförkortningar eller annan schemaläggning.
– Socialnämnden och förvaltningen tittar på arbetstider och möjlighet att kunna styra sin egen arbetstid i team och grupper - allt från gruvscheman till kortare arbetstid. Vi tittar också på lönerna. Att använda pengarna som nu går till bemanningsföretag för undersköterskor och sköterskor till en lönehöjning eller förkortad arbetstid. För att den vägen försöka göra yrket mer attraktivt.
Urklipp NSD
Enligt undersköterskefacket, Kommunal, är arbetsmiljön extremt ansträngd för personal som har kompetensen att utföra jobbet. Facket uppger att 60 procent av undersköterskorna inom äldreomsorgen slutat under de senaste åren. De orkar inte i längden.
– Nej, det förstår vi och det är därför vi tittar på vad är det som kan förbättra arbetsmiljön. Det här är ett sätt för att långsiktigt attrahera fler att intressera sig för omsorgen i Kiruna. Allting kostar pengar och vi har tillfört mer medel till socialnämnden med 70 miljoner i vår budget för 2024.
Klipp NSD
Är det öronmärkta pengar till äldreomsorgen?
– Det är pengar till hela socialförvaltningen. Äldreomsorgen är otroligt viktig. Men man får inte glömma individ- och familjeomsorgen och bristen på LSS-boenden. Förra kommunledningen bytte bort boendeplatser och lokaler för exempelvis hemtjänsten mot ett hotell. Hotellet ska vi sälja så fort som det är möjligt för att få in pengar och för att amortera bort på vår låneskuld. Det börjar vi göra under 2025, säger Taaveniku.
Förändringsarbetet är omfattande och det lär ta tid innan det får effekt fullt ut. Samtidigt lever Tage, Ingrid, Bertil, Gunnar och Vanja, som vi rapporterat om på äldreboenden där de upplever att de inte får rätt omsorg och vård.
– Ja, men det blir bättre och förbättringar har gjorts. Vi får inga mer människor genom att gnälla hur dåligt det är utan måste istället titta på hur gör vi omsorgsyrket mer attraktivt. Jag hoppas och tror att förändringarna börjar märkas redan första halvåret 2025, säger Mats Taaveniku.