Kiruna kyrka rymmer enligt uppgift 900 personer och det var storleken som den nya kyrkoherden reagerade på allra först.
– Den är i storleksordning med Storkyrkan i Stockholm. Men det finns ytterligare en annan likhet mellan kyrkorna. Det är Sankt Göran och draken, som finns i båda kyrkorna, påpekar kyrkoherden.
Heli Pruikkonen, 58, har tjänstgjort i många år i stockholmsförsamlingen, Järfälla. Hon har sedan hon prästvigdes 2003, hunnit jobbat inom alla nivåer inom kyrkans församlingsverksamhet. Från pastorsadjunkt till arbetsledare för minoriteter, samiska och finska. Innan hon såg sitt kall inom prästyrket så arbetade hon i många varierande branscher. Hon har jobbat som administratör på Polisen, inom handels- och restaurangbranschen, men också inom omsorger-, med både barn och äldre.
– Alla jobb har haft med människor att göra. Inom äldreomsorgen möter man utsatta, inom barnomsorgen finns funktionella barn men också barn med funktionshinder. Inom handel så möter du kunder och jag har sålt allt från mjölk till brädor, skrattar Heli Pruikkonen.
– Jag har alltid varit en person med engagemang. När mina barn var små engagerade jag mig i föräldrarföreningar och när de blev lite större var det ”Vuxna på stan”, säger hon.
Det skulle bli en livskris som fick henne att söka sig till prästyrket. Dessförinnan hade hon haft en bild av en ”dömande Gud”, men i och med krisen så förändrades hennes syn på Gud och gudstro.
– Jag omvärderade bilden helt. Efter mitt möte med kyrkan i krisen så fick jag en helt annan gudsbild. Jag fick en bild av en ”frälsande Gud” istället, säger Heli Pruikkonen.
Hon har rötterna kring Enare träsk i norra Finland. Och hon har vistats en hel del i de miljöerna. Hon beskriver sitt nya liv i Kiruna som ”att pusslet fallit på plats”.
– Det är som att komma hem. Jag har starka rötter i ”lapplandsmyllan”. Även om det är från finska sidan. Jag har alltid velat tillbaka norrut, säger hon.
I Kiruna kan hon bygga vidare på sitt samiska arv. Ett arv hon fick reda på först i vuxen ålder.
– Min mamma är same och det var hennes föräldrar före henne. För mig är det spännande att ha kunnat återkoppla till de delarna av min bakgrund, säger hon.
Sedan en och en halv månad tillbaka är det hon i rollen som kyrkoherde som har det yttersta ansvaret för pastoratet. Förutom Kiruna omfattas även Karesuando och Vittangi kyrkor. Utöver det finns det många utspridda kapell och bönehus i församlingen.
– Just nu kartlägger jag pastoratet och lär mig alla delar. Jag har inte hunnit sätta mig in i allt ännu.
Inom en tioårsperiod så kommer Kiruna kyrka att flyttas till sin nya plats. Och kyrkoherden har hunnit ha ett första möte om flyttplaner för kyrkan med bland annat LKAB.
– Det blir spännande att ge sig in i den här unika processen. Att flytta den här gigantiska kyrkan. Det viktiga är att det sker med värdighet. Det är inte bara en vanlig byggnad. Det är en plats där människor samlats av många skäl genom så lång tid och det ska det få fortsätta att vara, säger Heli Pruikkonen.