I snart 30 år har processen kring det nya vattnet i Kiruna pågått. Det är främst Kirunas vårvatten, det brunaktiga och myrsmakande vattnet som rinner i kranarna när snösmältning eller kraftiga regn har inträffat, som man har velat åtgärda.
– Kvalitetsmässigt har vi ett jättebra vatten. Det har vi haft tidigare också men det är ett antal veckor under våren som vi har haft sämre vatten, det bruna vattnet, när humuspartiklar påverkar vattnet, säger Jan Fjordell, vd för Tekniska verken.
Drygt 200 miljoner kronor är investerade i anläggningen, det nya vattenverket i Kiruna, och arbetet har varit utmanande många gånger. Michael Nilsson, som är avdelningschef för infrastruktur hos Tekniska verken, har varit med hela vägen.
– Vi har testat massor med olika åtgärder. Vi har borrat efter grundvatten, vi har kört membramteknik, vi har kört ozonteknik. Vi har testat all tillgänglig teknik men det har inte funkat riktigt fullt ut. Den metoden vi nu har är den bästa för Kiruna, att ta älvsvatten från Torneälven och behandla det. Det är ett relativt rent och bra vatten som vi har som råvatten i älven.
Under onsdagen invigdes det nya vattenverket officiellt men Kirunaborna har druckit det nya vattnet sedan ett par veckor tillbaka.
– Vi har betydligt mindre reaktioner på dåligt vatten. Det märker vi. I början hade vi problem med klordoseringen. Nu har vi fått till ett så rent vatten att vi har fått minska mer och mer på kloret. Vattnet är så pass rent att vi kör ut väldigt lite klor.
Finns det begränsningar i produktionen?
– Den är byggd för 15 000 kubikmeter vatten per dygn. Vi har tagit höjd på att Kiruna kan växa med 7 000 invånare. Jag känner att vi har gjort en rejäl undersökning och kommit fram till rätt beslut. Det funkar jättebra det vi har sett hittills under processen här.
Är du till och med stolt över vattnet?
– Ja, givetvis. Jag har alltid varit stolt över mitt jobb. Jag har jobbat i trettio år och jag känner en enorm stolthet att få jobba med dessa samhällsviktiga funktioner. Nu går jag i pension i slutet av maj. Men ett driv för mig har varit stoltheten att jobba. Kirunaborna kanske inte förstår det, men jag förstår hur viktiga vi, jag och mina medarbetare är för dem, säger Michael Nilsson.