I tron att han ska få besök av en vän på sin lediga dag öppnar Ola Lundberg dörren till huset där han bor med sin sambo. De bor ensamma på en udde i Torneälven, närmare bestämt i Kurravaara, en dryg mil utanför Kiruna. Dagen till ära är han ledig och ensam i huset som ligger fint på en höjd omgiven av tallar.
När han öppnar dörren, ledigt klädd i långkalsonger, möts han av NSD:s team med chefredaktören Lenitha Andersson-Junkka i spetsen, som meddelar att han är Årets norrbottning.
– Nämen, vad roligt! Vad sjukt, utbrister han.
Leendet är stort på 42-åringen som bott och verkat i Kiruna i ett och ett halvt år. Men han har drömt om ett liv i Kiruna ända sedan han var på semester här i sjuårsåldern.
– Jag kom hit som turist. Vi var med på en renskiljning och det var fröet. Sedan har jag tittat på hus i Kiruna av och till under 20 års tid. Det har varit en dröm.
I 30 års tid har Årets norrbottning utsetts. Tidigare stod Norrbottens-Kuriren bakom utnämningen. Men idag är det NSD:s ärofyllda uppgift. När Lenitha Andersson-Junkka överräcker priset verkar det som om Ola Lundberg börjar förstå vad som sker. Ett konstverk, symbolen för Årets norrbottning, blommor och en tavla överräcks och då finner den annars så vältalige ex-göteborgaren orden igen.
– Alla norrbottningar som röstat tycker ju att det här är viktigt och det betyder någonting. Det är människor som har röstat på mig. Det är en jättestor ära, verkligen. Det är fantastiskt fint, säger Ola Lundberg.
Några av de andra som var nominerade är favoriter.
– Jag tycker att hon som skapar skidracet i Jokkmokk verkar cool (Linnéa Maldonado, ordförande i Jokkmokks SK, som står bakom Nordenskiöldsloppet). Britta Marakatt Labba är också ett starkt namn. Jag tycker att hon gör så himla fina grejer och sätter hela Norrbotten på kartan som jag inte tycker man gör om man är visselblåsare som mig. Hon skapar och har ägnat hela livet åt sin konst.
Men faktum är att många har tyckt att en visselblåsare ska få utmärkelsen. Ola Lundberg hade mer än dubbelt så många röster som den som kom tvåa, Åsa Jonsson, influencern från Arjeplog som numer är bosatt i Luleå. En tydlig signal om vad norrbottningarna anser.
– Ser man sådana orättvisor måste man säga något. Det var ganska enkelt för mig att bara skriva ett brev. Om man jämför med att skapa textilier över hela livet som Britta Marakatt-Labba gjort.
Efter sju veckor på en avdelning vid ett av Kirunas äldreboenden, gick han ut offentligt och vittnade om brister i äldreomsorgen. Reaktionerna har varit starka, och läsarnas röster visar vilket genomslag ögonvittnesskildringen fått.
– Jag har nog inte begripit storheten i det eftersom det var självklart för mig. Jag kunde inte sluta där utan att säga något. När det inte hjälpte att säga det till de ansvariga så är man tvungen att säga det till allmänheten på något sätt. Jag ser det som en självklarhet även om det inte är så enkelt för alla. Det förstår jag också, säger Ola Lundberg.
Vad tänker du om fortsättningen när du har ett så starkt stöd?
– Nu får vi liv i elden igen. Sådant här går upp och sedan dalar det lite. Nu kommer det upp igen så jag kommer att fortsätta verka för att det ska bli bättre. Det måste bli genom politik eller opinionsbildande, på något sätt ska jag påverka i någon riktning.
Vem önskar du kontaktar dig eller bjuder in dig?
– Kommunalrådet Mats Taaveniku eller socialchefen Jenny Lindberg. Det vore jättefint om de kunde ta kontakt och ta min hjälp och visa att de menar allvar – det hade varit roligt.
Har du förståelse för att det handlar om många faktorer som pengar, politik, strategier och personalbrist?
– Det är väl klart. Visst, det är pengar. Men sprätter man iväg miljarder på ett badhus som inte öppnar så finns det ju pengar. Sedan är det prioriteringar i politiken, men att inte satsa på vanliga människor som arbetat i hela sitt liv är helt orimligt. De kan inte få komma undan genom att säga att det tar lång tid.
Sambon Elisabeth Nilsson är inte hemma vid NSD:s besök, men hon har varit behjälplig med hemlighetsmakeriet. Paret träffades när de båda jobbade på Icehotel i Jukkasjärvi förra säsongen.
– Elisabeth har haft ett väldigt bra pokerface, jag har inte märkt något på henne. Det var tur att jag var hemma när ni kom, konstaterar Ola Lundberg.
När han uttalar de orden så går det upp ett ljus för honom:
– Ja, ja, jaaa... Emelie kanske inte kommer då?
Nej. Vännen Emelie kommer inte just den här dagen.