Kirunasvenskarna är ett samlingsbegrepp över de människor, till stor del Kirunabor och andra norrbottningar, som emigrerade till Brasilien 1909-1912 och till Sovjetunionen under åren kring 1935.
I de allra flesta fall slutade drömmen om en bättre tillvaro med en fasansfull mardröm. Många återvände, men några kom aldrig tillbaka.
Debatt om ursäkt
Siv Holma ville i den sju år gamla motionen att Kiruna kommun skulle upprätta ett minnesmärke för att inte låta deras umbärande falla i glömska.
Hon ville också att det skulle utredas om minnesmärket skulle kunna utformas som en fast utställning alternativt museum.
Vid den tiden rasade en debatt om Vänsterpartiets historiska kopplingar till kommunismen och vissa partitoppars vägran att be om ursäkt för behandlingen av Kirunasvenskarna i Sovjet.
Siv Holma hörde till dem och hon har inte ändrat sig.
- Nej, varken partiet eller jag har något att be om ursäkt för. Vi har inte gjort något, säger hon.
Statyer och gatunamn
Hon säger att hon skrev motionen oavhängigt debatten.
- Vi har en så ung stad och det är viktigt att vi kan vår historia. Det är synd att man förelår ett avslag. Vad har man att skämmas för, säger hon.
Motionen ledde dock fram till att fritids- och kulturnämnden i Kiruna fick i uppdrag att undersöka vilka historiska personer och händelser som bör uppmärksammas. Det skedde genom annonseringar i det lokala annonsbladet vid tre olika tillfällen.
Kultursekreteraren Lennart Lantto berättar att det kom in ett 20-tal förslag om allt från statyer till nya gatunamn och föreläsningar.
- Vi valde att satsa på att ordna föreläsningar om Brasilienutvandringen samt om Olga Raattamaa som kallas kejsarinnan av Kummavuopio. Det har skett under året, säger han.
Fritids- och kulturnämnden har redovisat sina åtgärder och nu föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att Siv Holmas motion avslås. Definitivt beslut tas på nästa kommunfullmäktige.