Rättelse: Tidigare i artikeln stod det att man inte lyckats rekrytera en enda röntgensköterska till länet under 2017. Det var felaktigt, rätt ska vara att Gällivare var den ort som regionen inte lyckats rekrytera till under fjolåret.
Verkligenheten är sällan så enkel att den kan sammanfattas i en rubrik och även om patientunderlaget saknas så finns det skäl för Kiruna att glädjas över en MR-kamera. Det tror inte minst enhetschefen vid röntgenavdelningen Viktoria Similä.
– Den skulle ju göra så att våra patienter inte behöver resa och allt som vi kan göra på hemmaplan som underlättar för stora patientgrupper är välkommet, säger hon.
Samtidigt är hon tydlig med att en MR-kamera kräver utbildning av den befintliga personalen.
– Oja, personalen behöver utbildning i sådana fall, det är en specialitet som ingen av oss har jobbat desto mer med häruppe.
Ingen som Norrbottens Media pratat med vill ställa problemen och utmaningarna som sjukvården i Malmfälten kämpar med mot varandra. Men faktum kvarstår att Röntgenavdelningen på Kiruna sjukhus inte har en röntgenläkare på plats hela tiden.
– Vilket såklart vore att föredra även om en röntgenläkare inte behöver närvara vid alla undersökningar, säger Viktoria Similä.
På röntgenavdelningen i Kiruna bemannas nio tjänster, vilket inte ska uppfattas som att avdelningen har nio personer anställda, nej nio tjänster bemannas vilket förklaras genom att personal från Sunderbyn åker upp veckovis samt pensionerade sköterskor gör inhopp.
– Men det är bara att titta på alla andra avdelningar, det är inte bättre på något ställe, säger Viktoria Similä.
Hon tror att en MR-kamera kan göra Kiruna sjukhus till en attraktivare arbetsplats.
– Och får vi en MR-kamera behöver vi personal också. Vi har haft svårt att rekrytera men samtidigt tänker jag att en MR-kamera skulle göra det attraktivt att komma hit. Som nyutbildad blir det ju annars någon som man väljer bort om man har den kompetensen med sig, säger Viktoria Similä.
Närsjukvårdschefen för både Gällivare och Kirunas Sjukhus Gitt Ström svarar skriftligen på frågan om vad en MR-kamera konkret skulle betyda för Kiruna sjukhus verksamhet.
– En MR-kamera används i våra standardundersökningar när vi utreder förändringar i hjärnan och dess kärl samt i resten av centrala nervsystemet. Vi gör också återkommande MR av hjärta i flera typer av utredningar. Värdet av en MR-kamera skulle bland annat gynna medicinkliniken vid Kiruna sjukhus som i dag skickar ganska många patienter per år till Gällivare sjukhus för bedömningar, skriver Ström.
Men medan en MR-kamera kan nyttjas till mycket står det klart att Malmfälten har stora problem med kompetensförsörjningen.
Om man skulle rangordna en MR-kamera utifrån de andra behov, problem och utmaningar som vården i Malmfälten står inför i dag, vart hamnar den då?
– Jag tänker inte värdera olika insatser mot varandra men jag vet att vi har problem med kompetensförsörjningen i Malmfälten, skriver Gitt Ström och hänvisar till den utredning som gjorts av MR-kapaciteten när en kamera köptes in till sjukhuset i Piteå vilket klarlägger att det är svårt att hitta personer med kompetens för just MR-kameror i Sverige i allmänhet och Norrbotten i synnerhet. Till Gällivare lyckades regionen inte anställa en enda röntgensköterska under 2017.
Rättelse: Tidigare i artikeln stod det att man inte lyckats rekrytera en enda röntgensköterska till länet under 2017. Det var felaktigt, rätt ska vara att Gällivare var den ort som regionen inte lyckats rekrytera till under fjolåret.