FInansminister Elisabeth Svantesson (M) på plats under jord. Förutom att prata om framtiden så visar Jan Moström, vd för LKAB, bergväggen och borrhålen.
Vi börjar i gruvan. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) och LKAB:s vd Jan Moström träffas för en ägardialog. De talar om Malmbanan och om framtidsutsikter. Efter lunch bussas de längre ner i gruvan för att särskilt prata om Per Geijer-fyndigheten.
– LKAB är ett fantastiskt bolag. Det är hela Sveriges kronjuvel. Att få vara här på plats är väldigt värdefullt, säger Elisabeth Svantesson.
Vi är 910 meter under jord, räknat från Kirunavaaras topp. LKAB visar upp borr-riggen som just nu skapar väg för provborrningar av Per Geijer-malmen. Varje dag kommer de fem meter framåt i berget.
– Vad som är viktigt för oss är att beskriva verksamheten, både möjligheter och utmaningar. Vi har stora utmaningar både i Kiruna och Malmberget, berättar Jan Moström, vd för LKAB.
Både regeringen, LKAB och kommunen pratar om utmaningarna. Men att lösa utmaningarna är inte lika enkelt.
– Det är givetvis en fråga vi har pratat om under dagen. Hur vi ska hitta ett bra sätt att ha relationer mellan företaget och lokalsamhället. Den påverkan som vi har, och med hela den gröna omställningen, så är det enormt tryck och stort ansvar som ligger på kommunerna. Det är en dialog som kommuner och stat måste ta, säger Jan Moström.
På stadshuset Kristallen sitter samtidigt Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku (S). Han vet inte om att Elisabeth Svantesson är i Kiruna. Kommunen har vid olika tillfällen sökt finansdepartementet och finansministern för att be om hjälp.
– Vi dras med enorma effekter av statsflytten. Inte minst de höga avskrivningskostnaderna som kommer öka i genomsnitt med femtio miljoner per år från nu. Vi kommer inte klara av det här. Jag har hållit tal för regeringen, träffat flera ministrar och skrivit brev till regeringen. Men vi hör ingenting. Det är oansvarigt.
Han blir upprörd då han får höra att ministern är i Kiruna.
– Vi har ett näringsliv som går uppåt rent ekonomiskt medan kommunens ekonomi går åt andra hållet. Det är ohållbart om en kommun ska vara möjliggörare för fortsatt tillväxt, säger Mats Taaveniku (S).
Det finns en samordnare för kommunerna i Norrbotten och Västerbotten men Elisabeth Svantesson har förståelse för Malmfältskommunernas speciella utmaningar.
– Jag tar med mig det tillbaka naturligtvis. Det är kommunen och bolaget som har avtal och som ska komma överens men Kiruna har en extra utmaning som kommun. I allt från kompetensförsörjning till kostnader och andra delar.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) lovar att svara Kiruna kommun.
Hon kunde inte träffa kommunen den här gången förklarar hon. Hon vet att Kiruna kommun skrivit till departementet men anser inte att staten ekonomiskt kan gå in och stötta en enskild kommun.
– Det har ju inkommit till finansdepartementet och självklart får vi behandla den frågan i särskild ordning. Som finansminister så är jag mån om att hela Sverige ska fungera och vi har olika utmaningar i olika kommuner. Vi följer självklart utvecklingen på väldigt många sätt. Hur ska det finnas kompetens här, vad kan vi göra på utbildningssidan och hur ska vi kunna se till att också LKAB nu gör det man har ålagt sig och det man sagt att man ska göra.
Kommunalrådet Mats Taaveniku säger att de inte får svar från er?
– Det är ju alldeles självklart att kommunen ska få svar och jag kommer absolut att återkomma. Särskilt nu efter det här besöket, säger Svantesson.
Tillbaks under jord till den speciella ort där LKAB borrar sig in under staden för att undersöka Per Geijer-fyndigheten. Bolaget kan ännu inte säga hur en gruva skulle påverka området i närheten av malmen, exempelvis friluftsområdet vid Matojärvi. Just nu söker de en bearbetningskoncession för järnmalmen och jordartsmetallerna.
Undersökningsort mot Per Geijermalmen.
Finansministerns partikollega, och gruppledare i Kiruna Stefan Sydberg, berättar att ministern hört av sig om att träffas men att han själv inte hade möjlighet. Han tror inte heller på ekonomiskt stöd från staten, men någon typ av stöttning i form av särskild lagstiftning vill han se.
– Det som är största frustrationen är att vi genomför något som aldrig genomförts i den fria världen. Det borde finnas stöttning på nationell nivå för hur vi ska göra det här på bästa sätt. Den stöttningen tycker jag varit nästan obefintlig. Vi sitter i den här situationen för att vi inte riktigt vet hur vi ska hantera det här, säger Stefan Sydberg.