Peter Svensson har precis pratat i 90 minuter om hur vi tillsammans ska kunna förändra ett samhälle i efterdyningarna av #metoo. Hur det börjar med att en person ställer sig upp och säger ifrån, inte accepterar homofoba skämt eller slentrianmässig jargong. Hur den traditionella mansrollen är snäv och destruktiv för både männen och omgivningen.
– Egentligen vill jag nog säga, att vi allihop har någon form av position och möjlighet att bidra. Bidra i rum där andras omdöme brister, bidra för att göra livet enklare för både oss själva och andra. Det är nog huvudbudskapet, säger Peter Svensson.
Han kommer själv från en bakgrund inom fotbollen, han berättar om hur han som ung varit slagsmål i varenda folkets park i Värmland, hur han ville bli muskulös och stark för att ingen annan skulle kunna slå först.
– Nu vill jag vara en motkraft till det idealet och nyansera bilden av vad maskulinitet kan vara. Visa vilken maskulinitet som är dålig och varför.
Peter Svensson pratar om mansboxen.
– I mans-boxen ska en man vara stark, initiativtagande, självständig, självsäker, ha kontroll, vara risktagande, modig, sportig, händig, anti-plugg, teknisk, sexuellt erfaren, ha skägg, muskler och vara okänslig. Dessutom heterosexuell.
En bild som många män inte alls känner igen sig i, men som en stor del ändå försöker leva upp till. Vilket, enligt Peter Svensson, är en förklaring till att många män mår dåligt.
– Men det många inte förstår är att den bilden av män är självdestruktiv. Att många lever efter det idealet fast de egentligen vill något annat. För att de är rädda för att inte få vara med, rädda att inte passa in.
Han har arbetat som föreläsare i sex år och han märker en markant skillnad efter höstens #metoo-kampanj.
– Det har gett någon form av samsyn, det är inte lika lätt att avfärda kvinnors utsatthet, kvinnors rädsla för att ta ett joggingvarv eller gå ner i tvättstugan sent på kvällen. Vi kan inte längre avfärda den strukturella diskrimineringen och våldet, det har getts ett ansikte och det kan vara våra bästa vänner, vår familj eller våra kollegor.
Kampen för att förändra traditionella könsroller har dock pågått under en lång tid före #metoo. Och en majoritet av samhället, varken män eller kvinnor, vill inte ha ett samhälle som förtrycker någon, ändå är det så svårt att få till en strukturell förändring och ett slut på sexuell objektifiering.
Varför är det inte bara att trycka på en knapp och vips kan alla bete sig?
– Jag tror ibland att det är så enkelt att alla vill utvecklas, men ingen vill förändras. Om jag måste ge upp mina privilegier som gett mig fördelar i samhället måste jag vara säker på att du gör det också, det tror jag är en del.
Samtidigt poängterar han att man måste bemöta den klassiska maskuliniteten på rätt sätt.
– Jag har själv förändrat den delen de senaste åren, att bemöta personer med omsorg, omtanke och oro. Att försöka förklara att livet i mans-boxen kan skada både en själv och andra runt omkring.
I aulan på Malmfältens Folkhögskola satt ett hundratal personer, de flesta skolelever. Bland dem fanns Stina Persson och Max Söderström som går tredje året på rymdgymnasiet.
Kände ni igen bilden som Peter Svensson gav?
– Klart att man känner igen sig, men det här är ett ämne som man ofta inte brukar snacka om på det här sättet. Därför var det jättebra, säger Max Söderström.
– Oftast pratar man om vad kvinnor och tjejer tycker om saker, därför var det intressant att se problemet belyst från mäns håll, säger Stina Persson.
Är ni personer som står upp och säger ifrån?
– Jag tror att de flesta ser sig själva som personer som skulle säga ifrån, men tillfällena kan vara så små i samhället att man kanske inte ens märker att man har en chans att säga ifrån, säger Max Söderström.
– Därför är det viktigt att man pratar om det här, säger Stina Persson.