Vi träffar lärarna Thomas Jungsmark, 43, och Ilkka Tapojärvi, 45, i ett tomt klassrum en sen eftermiddag. De flesta eleverna har slutat för dagen och skolan har börjat tömmas.
Det betyder inte att arbetsdagen är slut för lärarna.
Uppgifterna tar aldrig slut.
– Administrationen slukar mycket av energin. Vi får ägna oss mycket åt dokumentation som äter upp spontaniteten. Konfliktlösning är en annan sak som tar mycket av vår tid, säger Ilkka Tapojärvi.
Löneläget
De har valt läraryrket för att de gillar mötet med eleverna i klassrummet, att få respons i diskussionerna, att se elever utvecklas och ta till sig av undervisningen.
– De funderar mycket och sitter på så många tankar. De är verkligen härliga, säger Thomas Jungsmark.
De är inte förvånade över statistiken som visar hur få unga lärare som finns i skolan. Löneläget är kanske den största orsaken. Missnöjet var stort sedan tidigare och det råder en utbredd besvikelse över utfallet av förra veckans löneuppgörelse.
Statusen på yrket en annan orsak och arbetsmiljön i skolan ytterligare en. Det senare gäller såväl lärarnas ofta trånga och dåligt ventilerade arbetsutrymmen samt den psykosociala miljön med allt fler oroliga och stökiga elever. Fortbildning är ett annat eftersatt område.
Lärarflykt
Så därför flyr lärarna yrket. Ilkka Tapojärvi och Thomas Jungsmark säger att de ofta ser kollegor som läser platsannonser utan att hymla med det.
– Det om något är väl tecken på det finns tankar på att lämna yrket. Även om man inte får jobbet har man visat att man mentalt är på väg härifrån, säger Thomas Jungsmark.
Ännu är det inte så många av deras kollegor som verkligen har tagit steget och bytt bana. I just deras arbetslag råkar det dessutom finnas gott om karlar.
De anar att den sneda könsfördelningen i Kirunas övriga skolvärld mer kan bero på att så få unga män har valt att läsa till lärare.
Det ligger närmare till hands att välja en utbildning som ger ett jobb som snabbare betalar studielånen. Eller också söker man sig direkt ut på en välbetald arbetsmarknad.
– Lockelsen att snabbt komma ut och tjäna pengar är ganska stor när man nyligen har gått ut gymnasiet. Man vill ha samma grejer som kompisarna. Vi ser elare som bara är lite mer än 20 år som redan har gått förbi oss lönemässigt, säger Thomas Jungsmark.
Situationen börjar bli akut
De ser redan i dag att situationen börjar bli akut på skolan och kommunen tvingas tas in allt fler outbildade lärare för att fylla luckorna.
En större fråga är hur man ska bära sig åt för att täppa till de stora pensionsavgångarna som väntar.
Thomas Jungsmark tycker att skolpolitikerna gör det lätt för sig om de bara skyller på att LKAB suger upp allt folk och att Malmfälten befinner sig i en unik situation. Problemet är mer av strukturell natur.
– Jag tror inte att de har lyssnat på signalerna och förstått allvaret i situationen, säger han.
Vi träffar lärarna Thomas Jungsmark, 43, och Ilkka Tapojärvi, 45, i ett tomt klassrum en sen eftermiddag. De flesta eleverna har slutat för dagen och skolan har börjat tömmas.
Det betyder inte att arbetsdagen är slut för lärarna. Uppgifterna tar aldrig slut.
– Administrationen slukar mycket av energin. Vi får ägna oss mycket åt dokumentation som äter upp spontaniteten. Konfliktlösning är en annan sak som tar mycket av vår tid, säger Ilkka Tapojärvi.
Löneläget
De har valt läraryrket för att de gillar mötet med eleverna i klassrummet, att få respons i diskussionerna, att se elever utvecklas och ta till sig av undervisningen.
– De funderar mycket och sitter på så många tankar. De är verkligen härliga, säger Thomas Jungsmark.De är inte förvånade över statistiken som visar hur få unga lärare som finns i skolan. Löneläget är kanske den största orsaken. Missnöjet var stort sedan tidigare och det råder en utbredd besvikelse över utfallet av förra veckans löneuppgörelse.
Statusen på yrket en annan orsak och arbetsmiljön i skolan ytterligare en. Det senare gäller såväl lärarnas ofta trånga och dåligt ventilerade arbetsutrymmen samt den psykosociala miljön med allt fler oroliga och stökiga elever. Fortbildning är ett annat eftersatt område.
Lärarflykt
Så därför flyr lärarna yrket. Ilkka Tapojärvi och Thomas Jungsmark säger att de ofta ser kollegor som läser platsannonser utan att hymla med det.
– Det om något är väl tecken på det finns tankar på att lämna yrket. Även om man inte får jobbet har man visat att man mentalt är på väg härifrån, säger Thomas Jungsmark.
Ännu är det inte så många av deras kollegor som verkligen har tagit steget och bytt bana. I just deras arbetslag råkar det dessutom finnas gott om karlar.
De anar att den sneda könsfördelningen i Kirunas övriga skolvärld mer kan bero på att så få unga män har valt att läsa till lärare.
Det ligger närmare till hands att välja en utbildning som ger ett jobb som snabbare betalar studielånen. Eller också söker man sig direkt ut på en välbetald arbetsmarknad.
– Lockelsen att snabbt komma ut och tjäna pengar är ganska stor när man nyligen har gått ut gymnasiet. Man vill ha samma grejer som kompisarna. Vi ser elare som bara är lite mer än 20 år som redan har gått förbi oss lönemässigt, säger Thomas Jungsmark.
Situationen börjar bli akut
De ser redan i dag att situationen börjar bli akut på skolan och kommunen tvingas tas in allt fler outbildade lärare för att fylla luckorna.
En större fråga är hur man ska bära sig åt för att täppa till de stora pensionsavgångarna som väntar.
Thomas Jungsmark tycker att skolpolitikerna gör det lätt för sig om de bara skyller på att LKAB suger upp allt folk och att Malmfälten befinner sig i en unik situation. Problemet är mer av strukturell natur.
– Jag tror inte att de har lyssnat på signalerna och förstått allvaret i situationen, säger han.
