Mammarollen hägrade

Förra gången Stina Olsson intervjuades hade hon en liten bula på magen. Hon var gravid och längtade efter att få bli mamma för allra första gången. Stina Olsson hade många tankar kring att gå från tvåsamhet till tresamhet, och hon hade också många funderingar kring vardagen med barn.
Så, hur gick det sen? Blev det som Stina Olsson hade tänkt sig?

I lägenheten hasar sju månader gamla Noah omkring. Han är rörlig och aktiv. Jollrar glatt med sin egen spegelbild och håller koll på vart hans mamma är.
- Det är verkligen helt fantastiskt att vara mamma, det var som jag trodde, säger Stina Olsson och tar fram lite leksaker åt Noah.
- Men jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det tar så mycket tid att ha barn, att vara omkring Noah. Jag trodde nog att man som mammaledig skulle hinna med att ha goda middagar klart när Mats kommer hem från jobbet, men istället kan det vara ett projekt att tömma diskmaskinen.
Hon berättar att städningen ibland kan bli lite försummad, något som inte var helt OK innan barn.
- Men när jag ser dammtussar på hans kläder efter hans krålturer på golvet, då måste dammsugaren åka fram, säger hon och skrattar.
Stina Olsson har alltid varit ordentlig till sin person, gillat ordning och reda. Och att planera.
- Det där har man ju fått omvärdera lite, konstaterar hon och släpper fram ett litet leende mot Noahs håll.
- Jag som gillar att vara i tid har fått lära mig att nu kan det bli på ett annat sätt. Noahs behov går ju först och han vill ibland också ha saker på sitt sätt.

Stina Olsson berättar att hon också upptäckt att allt med barnliv inte är så enkelt som det i bland kan låta i teorin.
- Det finns ju metoder för till exempel sömnen och man får mycket tips och råd. De får man ju tacka för, men jag har insett att man sedan ändå måste utgå utifrån Noah som person. Innan trodde jag nog att saker och ting var lättare, som exempel att få barnen att ta napp och flaska. Men Noah till exempel har aldrig velat ta napp och flaskan har vi fått jobba för.

Noah är en social baby som nyfiket närmar sig nya människor och det känns bra för Stina.
- Både jag och Mats vill försöka vara lugna och visa att det är OK med nya människor. Att inte stressa upp oss. Sen får Noah följa med oss mycket också. När jag var på en kompis möhippa i Stockholm var han med till exempel. Visst, fokus ligger ju på hans behov och man kanske måste gå hem tidigare, men det går bra.
Hon berättar att Noah har hunnit med att åka tåg och flyg, men att vardagen ofta består av hemmamys och en promenad med vagnen efter lunch.
Under eftermiddagen är det middag med Mats när han kommer hem från jobbet och så får Mats en uppdatering om Noahs dag.
- Vi pratar mycket om Noah, det vore ju konstigt annars. Det händer ju så mycket hela tiden också. Jag fotar Noah mycket och filmar ibland för att visa Mats när han kommer hem.

Några kvällar när Mats är hemma försöker Stina passa på att träna.
- Men jag har fått omvärdera vad träning är för mig. Som gammal elitidrottare var jag van att träna hårt, men nu är det annorlunda. Jag joggar när jag hinner och orkar. Vissa dagar får en promenad med vagnen räcka. Det ger också extra energi, säger hon.
Vardagen och livet har förändrats. Nästan allt fokus från Stinas sida läggs på Noah, men hon ser det inte som en uppoffring.
- Det är ett privilegium att få vara föräldraledig med honom. Vi lär oss det här tillsammans.

Mammarollen hägrade

Stina Olsson längtade efter att bli mamma och funderade mycket när hon var gravid på hur modersrollen skulle vara. Nu har hon sonen Noah, sju månader, och allt blev precis som hon hade tänkt sig. Och helt annorlunda.