"Förhöjda halter av många ämnen som är problematiska", säger Sara Elfvendahl, vattenhandläggare länsstyrelsen.
Luossajoki är bäcken som ständigt återfinns i remissvar kring gruvor och detaljplaner om nya områden i Kiruna. Som en försvårande omständighet.
Den sträcker sig från Luossajärvi och mynnar ut i Torneälven. Flera delar av bäcksystemet är klassade som sämst både när det gäller ekologisk och kemisk status. Och det finns ett försämringsförbud för vattenmiljö i miljöbalken.
Kort sagt: Luossajoki är kraftigt förorenad. Då får ingen ytterligare försämring ske.
– Det här är ett av de mest förorenade vattendragen i Norrbotten, med en komplex påverkansbild. Det är förhöjda halter av många ämnen som är problematiska. Det måste minskas på belastningen i en annan ände om man ska kunna medge något som tillför ämnen, säger Sara Elfvendahl, vattenhandläggare vid länsstyrelsen i Norrbotten.
Luossajokisystemet sträcker sig från Luossajärvi varifrån vatten pumpas ut av LKAB. Via Lombolosjöarna rinner jokken vidare. Den följer sedan E10:an. Den rinner ihop med Tuollujoki och Pahtajoki och mynnar ut i Torne älv vid Laxforsen.
Stora verksamheter som gruvan, värmeverket, avfallsanläggningen och avloppsreningsverket gör att jokken är hårt belastad.
Från reningsverket kommer vatten med fosfor och läkemedelsrester. Pfas kommer bland annat från gamla brandövningsplatser. Det är höga halter av kvicksilver. Förhöjda halter av uran och nitrat kommer från gruvverksamheten. Det är också för höga halter av ammoniak, från både reningsverket och sprängämnesrester.
– Man måste ha en handlingsplan som man gör verkstad av och man måste kunna visa att det har effekt. Det måste till uppföljning och bevakning, säger Sara Elfvendahl.
Vatten pumpas till Ala lombolo, som sedan rinner vidare i bäcksystemet. Efter en sammanslagning med två bäckar rinner Luossajoki ut i Torneälven.
Länsstyrelsen har återförvisat detaljplaner till kommunen på grund av Luossajoki.
På kommunens miljökontor har man full koll på jokken. För tre år sedan lyfte man via miljö- och byggnämnden att en handlingsplan behöver tas fram för att hantera läget. Skrivelsen gick sedan vidare till kommunstyrelsen. Men fortfarande är ingen handlingsplan gjord.
– Jag upplever att ärendet har fallit mellan stolarna. Det var mitt i pandemin, mycket föll mellan stolarna då. Det ligger kvar där och man ser effekten nu när man inte tagit tag i det. Då blir det så här, med detaljplaner som återförvisas. Vill man fortsätta att utveckla Kiruna så behöver man ta ansvar för Luossajoki, säger Helena Söderlund, miljöchef Kiruna kommun.
Luossajoki är ett av Norrbottens mest förorenade vattendrag. Helena Söderlund, miljöchef Kiruna kommun, vill se en handlingsplan för Luossajoki.
Kan Luossajoki försvåra stadsomvandlingen?
– Det har vi redan facit på. Länsstyrelsen tyckte inte att det är tillräckligt utrett i de detaljplaner som kommit upp. Sen om någon vill starta miljöfarlig verksamhet så kan det bli så att vi som miljömyndighet måste neka för att vi anser att bäcken inte tål den påverkan. Den måste tas i beaktan vid allt.
En annan stor påverkan är dagvattnet, alltså regn- och smältvatten. Det byggs en ny dagvattenanläggning för nya Kiruna, som på ett naturligt sätt ska rena dagvattnet innan det hamnar i Luossajoki.
En del av nya stans dagvatten-system, med naturlig rengöring innan vattnet går ut i bäcksystemet.
– Alla reningstekniker blir bättre och det är en förbättring att vi håller på bygga en ny dagvattenanläggning. Det kommer ge effekt men det är svårt att sia i dag om hur stor den effekten blir. Det behövs en konkret handlingsplan.
– Det finns en trivsamhet med att vistas nära vatten. Det är värt att värna om för mer än bara miljöskäl, säger Helena Söderlund.