I senaste numret av personaltidningen Veckobladet redogör LKAB:s ekonomidirektör Leif Boström för vad som händer med rekordvinsten.
Till att börja med betalar LKAB statlig skatt på 26,3 procent som alla företag, vilket blir omkring fyra miljarder kronor.
- Det kan bli stora summor när vinsten är hög. Och staten investerar i sin tur tillbaka i Malmfälten, till exempel genom Trafikverkets uppgraderingar av Malmbanan, säger Leif Boström till Veckobladet.
Pengar till statskassan
Här framkommer också att utdelningen till LKAB:s ägare staten föreslås bli fem miljarder kronor. Enligt ägardirektivet ska utdelningen vara 30-50 procent sett över en konjunkturcykel.
Jan Thelin säger att det är bra att LKAB kan leverera så mycket pengar till statskassan.
- Det ger ett berättigande till varför LKAB ska vara kvar i statlig ägo. Nu återinvesterar ju dessutom LKAB själva fem miljarder kronor årligen i Malmfälten, säger han.
Han ser det som ett problem att kommunerna i Malmfälten inte får någon direkt del i vinsterna. Företag och andra juridiska personer betalar sedan långt tillbaka inte någon kommunalskatt.
- Jag ser det som ett dilemma. Därför borde LKAB vara beredd att satsa på till exempel ett nytt badhus och andra offentliga inrättningar, säger Jan Thelin.
Konkreta satsningar
LKAB har visserligen skruvat upp sitt samhällsengagemang med satsningar på exempelvis skola och näringslivsbolag. Jan Thelin vill se mer konkreta satsningar.
Han påminner om hur det var för hundra år sedan i uppgörelsen som innebar att Kiruna blev ett municipalsamhälle i stället för en köping.
- Det innebar att LKAB inte betalade så mycket skatt till municipet, men byggde i gengäld skolor och kyrka samt bekostade polis och brandväsen. Den andan hade man kunnat återuppliva, säger han.