Artikeln har tillfogats förtydligande uppgifter gällande LKAB:s prognos för inställda tåg. I grafen som presenterats för regeringen skriver LKAB "inställda tåg" men det som avses är alltså tåglägen, vilket är en tidsslot i tidtabellen när tåg kan köras i systemet. Att ställa in ett tågläge får konsekvenser för hela systemet, säger LKAB.
Det är i den ägardialog som genomfördes mellan regeringen och LKAB i november 2023 som siffrorna presenterades. LKAB såg då en risk att de under 2024 tvingas ställa in upp mot 3400 tåglägen på grund av banarbeten och annat. LKAB bokar upp en stor andel tåglägen varje år som sedan inte alltid utnyttjas. Under exempelvis 2022 bokade LKAB över 19200 tåglägen och cirka 8200 ställdes in. LKAB körde alltså drygt 11000 tåg under 2022. Det är alltså andelen tåglägen som ställs in som LKAB tror ska öka dramatiskt under 2024. Huvuddelen inställda tåglägen kommer att bero på de långa banarbeten som ska ske på barmarksperioden under året, tror LKAB.
– Banunderhållsperioderna blir mer omfattande, det är mer tid per dygn och en längre period. Bakåt i tiden var det 6-10 veckor och nu pågår det i 5-6 månader varje år, säger logistikchef Linda Bjurholt.
– Det här får jättestora konsekvenser för oss om vi under längre tid får mycket lägre tillgänglighet i spåret.
Under tredjekvartalet förra året sammanfattade LKAB intäktsbortfallet på grund av att produkter inte kunde levereras till över 1 miljard kronor motsvarande 700 000 ton. Samma dystra prognos var ställd inför 2024 där LKAB på helåret räknat med att inte kunna leverera 700 000 ton produkt.
– Men det kommer att bli betydligt mycket mer på grund av urspårningen. Man kan säga att redan innan det så hade vi kapacitetsbrist och var tvungna att lägga oss på en lägre leveransnivå än produktionsnivå, säger Linda Bjurholt.
Hon menar att det är ett exempel på att systemet redan var överbelastat.
– Och när då urspårningar händer har vi ingen som helst möjlighet att köra ikapp. Det är ett nytt läge för oss, för det har vi ändå haft tidigare, i alla fall delvis.
Linda Bjurholt säger att det är första gången under hennes 20 år på LKAB som de tvingats sätta en leveransbudget som är lägre än produktionsbudget, återigen innan urspårningen.
– Det här var ganska kontroversiellt för oss. Vad kommer de här begränsningarna att betyda för oss? Antagligen betyder det att vi kommer producera upp mot 1 miljon ton mer än vad vi klarar av att leverera.
Och det här är alltså bara en prognos ställd för året. När LKAB nu sett de detaljerade tidtabellerna har de insett att prognosen kommer att bli verklighet. Möjligheten att justera tidtabeller och planera banarbete för 2024 är oerhört begränsade. Hoppet står nu till att de ska kunna vidta åtgärder tillsammans med Trafikverket för 2025.
– Går det att göra effektiviseringar i vår egen organisation? Hjälper det att köpa fler lok och vagnar? Tillsammans med Trafikverket tittar vi på om man kan lägga om tidtabeller. Med dem jobbar vi också för att effektivisera banunderhållet på något sätt. Även om det är svårt att planera om och effektivisera redan i år så måste man försöka.
LKAB är fortsatt mån om att kapacitetshöjningarna på Malmbanan är nödvändiga och därmed uppstår ett moment 22 då genomförande av åtgärderna riskerar att minska kapaciteten fram till 2030. Detta på grund att leveransproblemen slår hårdare än vad åtgärderna ger på kort sikt.
När LKAB fortsätter producera pellets som inte kan levereras rycker ett scenario där jobb kan hotas allt närmare. Linda Bjurholt kan inte svara idag på när smärtgränsen nås.
– Jag kan egentligen inte säga rent produktionsmässigt vad leveransproblemen kommer att innebära. I den värsta av världar producerar vi bra och transporterar för lite tills vi kommer till en nivå där vi inte kan producera längre. Då får det självklart konsekvenser, då handlar det om att stänga ett verk till exempel. Men ju mindre tid vi får i spår, desto närmare kommer vi det, säger Bjurholt.
Med andra ord kryper mardrömsscenariot närmare för var dag som Malmbanan är blockerad.
– Malmbanan är vår flaskhals, när såna här händelser inträffar blir det så himla tydligt att vi inte kommer att kunna köra ikapp. Som jag sa, det var trångt redan innan och nu är det ett jättedåligt läge. Vi behöver få ut produkter för att finansiera vår omställning.
Tidigare har DN skrivit om en annan punkt i presentationen där LKAB menar att planerna på brytningen av Per Geijer, som ligger längre fram i tiden, inte kan genomföras utan att kapaciteten på Malmbanan höjs väsentligt. Linda Bjurholt vidgar bilden och menar att det påverkar planer på ökad produktion tidigare än så.
– Om det ska vara banarbeten i den här omfattningen till 2030 är det inte realistiskt att tro att vi ska bygga någon högre produktionsstruktur alls under de här fem åren utan det måste komma senare då.