I projektet ser man över vilka fordon som finns i gruvan, hur och var människor rör sig. I bolagets testgruva vill man se hur både autonoma (självstyrande) och manuellt styrda lastmaskiner, borriggar och truckar kan samverka med personer och andra fordon som rör sig i gruvan.
– Många tror att den tekniken redan finns, men så är det inte. Vi kommer att vara först med det här även om vi tidigare har testat ett flertal autonoma fordonstyper. Till exempel körde vi redan för 20 år sedan upp till åtta el-lastmaskiner autonomt i Kirunagruvan, säger Hans Engberg, projektledare på LKAB.
En fördel med förarlösa maskiner är att exempelvis lastning kan göras under en längre tid på dygnet.
– Vi har som ambition att öka produktiviteten med 50 procent. Tillsammans med automation kommer vi att behöva utveckla tekniken inom många områden och förändra våra arbetssätt. Vi tänker oss att i framtiden endast ha elektrifierade fordon under jord och elektrifierade och fossilfria fordon i övrigt, säger Engberg.
Ambitionen är att skarpa tester ska påbörjas i testgruvan om ungefär ett år. Alla testresultat ska sedan användas som underlag för att LKAB i mitten av 2020-talet ska fatta beslut om hur gruvbrytningen ska se ut efter år 2030, då nuvarande huvudnivåer i gruvorna i Malmberget och Kiruna bedöms vara utbrutna.
Kan människor ersättas?– Ja, till viss del kommer människors nuvarande befattningar att förändras i framtiden. Däremot kommer inte dagens gruvarbetare göra samma saker som morgondagens. Vi kommer att förändra verksamheten och öka säkerheten genom att automatisera riskfyllda och monotona arbetsmoment. Med ny teknik kommer andra arbetsuppgifter, precis som det alltid har varit inom all utveckling, säger Hans Engberg.
Inom vilka områden använder ni er av självstyrande fordon idag?– Vi använder i viss utsträckning autonom lastning idag, främst för att öka drifttimmar till exempel nattetid under utvädring av spränggaser. Våra produktionsborriggar är till stor del autonoma sedan 20 år tillbaka och sedan 70-talet är tågen under jord förarlösa liksom uppfordringssystemen, säger Hans Engberg.