LKAB söker dispens för klorutsläpp

Vid två av LKAB:s pelletsverk lär utsläppen av klorväten överstiga de gränsvärden som börjar gälla nästa år. Miljönyttan motiverar inte dyra tekniska investeringar för att få ner utsläppsnivåerna, menar bolaget.

KIRUNA2015-09-22 09:09

– Det skulle innebära en väldigt stor insats för en väldigt liten effekt, säger Anders Lindberg, informationschef på LKAB.

Utsläpp av klorväten bidrar huvudsakligen till försurning av miljön. Gränsvärdena för hur mycket klorväten som får släppas ut vid pelletsverk regleras av ett EU-direktiv som börjar gälla i mars nästa år. LKAB och andra europeiska industribolag, däribland SSAB, måste då följa villkoren i sina miljötillstånd och de krav som följer av industriutsläppsförordningen där de nya reglerna finns inskrivna.

Direktivet syftar till att skärpa utsläppsreglerna - medlemsländerna får behålla strängare utsläppskrav om sådana finns.

Mängden klorväte som får släppas ut, angett som dagligt medelvärde, är 3,0 mikrogram väteklorid per kubikmeter luft. Vid LKAB:s verk KK2 och KK4 släpps omkring 3,7 mikrogram väteklorid per kubikmeter luft ut, ”precis över gränsen”, enligt Anders Lindberg. Bolaget vill ha 5 enheter istället för 3 som gränsvärde.

Dispenssystemet medger att bolag får ansöka om dispens om tekniska investeringar för att få ned utsläppsnivåerna är dyra, vilket LKAB anser. Huvudregeln är annars att bästa möjliga teknik för rening ska användas. I en dispensansökan är faktorer som anläggningens placering, dess tekniska egenskaper och lokala miljöförhållanden viktiga att beakta.

– Att satsa 100-tals miljoner för att att komma ner till 3,0 när vi redan ligger lågt anser vi inte är motiverat, säger Anders Lindberg.

Men gränsvärdet är ju satt av en anledning.

– Jo, men man kan se det på olika sätt. När vi mäter miljökvaliteten i vår närhet idag ser vi att den är väldigt god. Då kan man konsatera att det idag inte finns något stort problem med LKAB:s utsläpp av klorväten. Med det som vägledning kan man fråga varför vi ska satsa så mycket pengar på just den här detaljen, när vi ligger nära värdet, säger han.

LKAB vill ju öka produktionen. Skulle det innebära högre utsläpp av klorväten?

– Producerar vi mer släpper vi ut mer, så är det ju, men det skulle vara en liten ökning. Idag ser vi generellt att vi fått upp för lite malm ur våra gruvor. Så det är inte nära förestående att vi ser någon dramatisk ökning av produktionen vid just de här två pelletsverken, säger Anders Lindberg.

Per-Erik Mukka, ordförande för Naturskyddsföreningen i Kiruna, tycker att det är viktigt att bolagen håller fastslagna gränsvärden.

– Det är självklart att de ska försöka sänka utsläppen, men till syvende och sist handlar det alltid om pengar.

Det här med med lokala dispenser känns inte bra, säger han.

Det är länsstyrelsen i Norrbotten som behandlar dispensansökan. Enligt handläggaren David Berggård lär beskedet dröja ett par månader i och med att andra myndigheter ska få möjlighet att yttra sig.

Industriutsläpp

EU-direktivet IED (Industrial Emissions Diective) syftar till att ställa enhetliga krav avseende utsläpp på industrier inom EU.

Direktivet innehåller ett antal så kallade BAT-slutsatser (där BAT står för Best available technology) som är inskrivna i industriutsläppsförordningen.

BAT-slutsatserna för järn- och ståltillverkning börjar gälla i mars 2016.

Slutsats 34 gäller utsläpp från pelletsverk och rör klorväten, flourväten och svaveloxider.

BAT-slutsatserna är bindande generella föreskrifter.

Naturvårdsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om