Jan Moström, LKAB:s vd.
Avslöjandet kommer i en intervju som Dagens Industri gjort med LKAB:s vd Jan Moström.
Där uppger Moström att de ursprungliga planerna för lanseringen av Hybrittekniken, som innebar att LKAB skulle ha verkställt sin mångmiljardinvestering i järnsvampverken och fått igång den fossilfria produktionen i Kiruna till slutet av 2030-talet, skjuts på framtiden, till 2040-talet.
– Den långsiktiga strategin ligger fast, men vi ombalanserar. Framför allt beror det på att vi har helt andra mineraltillgångar än för fem år sedan. Det andra skälet är begränsningar i infrastruktur, säger Jan Moström till DI.
Under 2030-talet ska LKAB i Kiruna i stället fokusera på att bryta den så kallade Per Geijer-malmen, fyndigheten som förutom stora mängder järnmalm även håller en hög halt av sällsynta jordartsmetaller.
Fyndigheten är dock omstridd eftersom den ligger i Gabna samebys sista flyttled för renarna och hotar att skära av samebyns marker.
LKAB står fast vid att omställningen i Malmberget kommer att genomföras fullt ut under 2030-talet. Där är bygget av Hybrits demoanläggning i dag försenat gentemot tidsplanen. Ytterligare järnsvampverk ska byggas enligt tidigare plan.
Följden av den ändrade strategin för Kiruna blir att LKAB:s elbehov, där man tidigare uppgett att man till år 2050 är i behov av 70 terawattimmar (TWh), minskar betydligt i närtid. Därmed minskar även behovet av ny elproduktion och nya kraftledningar.
Enligt uppgift i DI kommer anläggningen i Malmberget att kräva 25 TWh.
– Effektbehovet kommer att slätas ut. På 2030-talet och en bit in på 2040-talet är det ungefär det här vi räknar med nu, säger Jan Moström till DI.