LKAB ska ge tillbaka heligt föremål – efter 115 år

Talma sameby kräver att gruvbolaget LKAB lämnar tillbaka ett heligt föremål som Hjalmar Lundbohm stal för 115 år sedan – och ställde på spiselkransen.

Sejten stals, enligt Hjalmar Lundbohm själv, under en arkeologisk expedition vid Torneträsk den 9 september 1908. 115 år senare ska den heliga stenen återlämnas till samebyn.

Sejten stals, enligt Hjalmar Lundbohm själv, under en arkeologisk expedition vid Torneträsk den 9 september 1908. 115 år senare ska den heliga stenen återlämnas till samebyn.

Foto: Montage: LKAB/Mattias Forsberg/Borg Mesch

Kiruna2023-09-25 15:18

Det är en ungefär två decimeter hög offersten, sejte eller sieidi som det heter på nordsamiska, som Hjalmar Lundbohm tog med sig från en arkeologisk expedition vid Pålnoviken i Torneträsk i september 1908.

Talma sameby har skrivit till LKAB och sameministern Parisa Liljestrand (M) för att få det heliga föremålet återlämnat, de vill kunna hålla liv i sina gamla seder.

"Talmasamerna som brukade seiten vid utövande av sin religion på årliga flyttningar, blev aldrig tillfrågade om bortförandet och det skedde mot deras vilja, enligt efterlevandes vittnesmål."

LKAB ska återlämna sejten som funnits på Hjalmar Lundbohmsgården sedan 1908 då disponenten stal den, som han själv beskrivit det. Händelsen togs 110 år senare upp i Curt Perssons bok Hjalmar Lundbohm: ledare, samhällsbyggare och kulturmecenat.

– De fann en offerplats och då säger Hjalmar Lundbohm att "det är bäst att jag tar den här, så att inte några turister kommer och snor den", säger LKAB:s presschef Anders Lindberg.

undefined
Hjalmar Lundbohm framför sin disponentbostad.

På en bild på Norrbottens museums sajt står stenen på spiselkransen på Hjalmar Lundbohms kontor. Gården ägdes av Kiruna kommun mellan 1982 och 2015 innan den togs över av LKAB för att flyttas till Luossavaara.

När sejten efter sex år packades upp inför återöppningen 2022 valde man att inte ställa ut den mer.

– Den har ett speciellt värde, och han stal den. Så vi hade faktiskt satt den åt sidan och inlett en process för hur den ska återbördas, säger Lindberg.

Nu ska LKAB och samebyn bestämma hur överlämningen ska ske. Enligt gruvbolaget finns en tanke om att ställa ut en bild av sejten på Hjalmar Lundbohmsgården, med en text om hur det gick till när disponenten stal den från samerna.

– Besökare har frågat varför den inte finns kvar och då har vi berättat att det inte känns bra att ställa ut den, säger Lindberg.

undefined
Så här ser det ut där Hjalmar Lundbohmsgården står numera.

LKAB inventerar nu sina samlingar för att se om fler föremål kommit i deras ägo på det här sättet, men det är "väldigt många föremål" att gå igenom.

– Hjalmar Lundbohm var ju en samlare som köpte både konst- och slöjdföremål av samer. Det är inte alltid helt lätt att utröna var grejerna kommer ifrån, så vi får se om det dyker upp mer.

Förra veckan hölls ett första möte som båda sidorna tycker gick bra. Talma samebys representant Börje Allas vill dock inte kommentera saken närmare.

Vad har ni tänkt göra med den?

– Det kan vi inte tala om utan sejten måste få tala för sig själv, säger Börje Allas.

Sejte

På sajten samer.se beskrivs att sieidi, på svenska sejte, är ett nordsamiskt ord för ett kultobjekt i form av en sten, en klippa eller ett helt fjäll på strategiska ställen för jägare, fiskare eller renskötare.

Man offrade kollektivt eller enskilt vid en sejte av sitt jaktbyte eller fiskfångst, särskilt vid jakt- och fiskesäsongens början, för att få en lyckosam jakt eller fångst i framtiden.

När man passerade en sejte med sin renhjord fick den offer i form av mynt eller något annat värdeföremål.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!