"Domstolen borde ha säkerställt redan för flera år sedan om vi gjorde rätt från början. Vi är djupt besvikna och frustrerade", säger Niklas Johansson, direktör för Kommunikation och klimat.
Mark- och miljööverdomstolen meddelade under torsdagen avslag på gruvjättens överklagande av tingsrättens tidigare negativa beslut rörande nytt miljötillstånd för verksamheten i Kiruna.
– Det här var vi inte förberedda på. Vi utgick från att vi skulle få rätt, säger en besviken Niklas Johansson till Norr Media.
Samtidigt konstaterar han att domstolen inte var enig.
– Det fanns en rådman som tycker som vi. Uppenbart att lagen är för otydlig och därför får den typ av fel som domstolen anser att vi har begått helt orimliga proportioner.
Bakgrunden är LKAB:s "miss" att kalla samtliga Kirunabor till samråd kring gruvbrytningen 2017, i stället för endast de "särskilt berörda" med energibrunnar.
Men Niklas Johansson menar att ansökan inte borde kunna avslås på grund av den formalian, och att en så specifik kallelse inte behövdes.
– Vi för ju alltid dialog med alla Kirunabor, och de är fullt medvetna om att gruvan påverkar grundvattnet sedan årtionden tillbaka. De med energibrunnar vet också sedan tidigare att det bara är att lägga sten i dem. Men det här handlar inte bara om energibrunnarna. Vem är ”särskilt berörd” i Kiruna när nästan alla berörs av vår verksamhet?
Domstolen menar även att dialogen inleddes försent, först när ansökan har lämnats in till domstolen, vilket innebar "en risk att verksamhetsutövaren redan har låst sig vid en viss lösning”.
– Det kommer alltid finnas saker som kan tolkas på olika sätt men det får inte gå till såhär, säger Johansson.
Kommer ni överklaga till Högsta domstolen?
– Det har vi inte bestämt ännu. Antingen får vi börja om med en helt ny ansökan eller så får vi överklaga.
2018 lämnade LKAB in en ansökan till mark- och miljödomstolen om nytt tillstånd för befintlig och utökad gruvverksamhet och produktion av malmkoncentrat och pellets med mera inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Ansökan avslogs av mark- och miljödomstolen, vilket överklagades av gruvjätten.
Den förra ansökan omfattade drygt 10 000 sidor, kostade åtskilliga 100 miljoner kronor och förbereddes i fyra år, innan miljöprövningen lämnades in 2018.
– En hel del saker får göras om nu. Vi måste börja om med nytt samråd och ny miljökonsekvensbeskrivning. Mycket av arbetet som gjordes tidigare kan också uppfattas som för gammalt nu. Hur lång tid detta tar beror på den fortsatta dialogen med myndigheterna.
Hur påverkas LKAB:s pågående omställningsarbete av det uteblivna nya miljötillståndet?
– Vi har redan en massa tillstånd i dag som gör att vi inte behöver stänga av allt i morgon, men detta förutsätter att verksamheten inte förändras. Därför får vi väldigt mycket svårare att göra de förändringar som krävs nu, för att bli ännu bättre. Extremt besvärande för hela vårt omställningsarbete när processerna funkar såhär.
Han fortsätter:
– Domstolen borde ha säkerställt redan för flera år sedan om vi gjorde rätt från början. Vi är djupt besvikna och frustrerade.
Det kan heller inte uteslutas att LKAB vänder sig till regeringen för att påtala de brister i systemet som gruvjätten anser blir tydliga i och med beslutet i mark- och miljööverdomstolen.
– Bara det senaste året har det kommit massor med förslag från regeringen och myndigheterna om att skynda på tillståndsprocesserna men hela det svenska systemet, med myndigheter, domstolar och företagen själva, måste bli bättre nu. Alla måste hjälpas åt för att vi ska kunna säkra både miljö- och samhällsnytta i prövningarna. Det får inte bara vara en fråga om formalia i processerna. Det äter upp all tid, säger Niklas Johansson.