– Att spara pengar har aldrig varit utgångspunkten. Det här är inget besparingsprojekt, säger Roger Suup (S), ordförande i kultur- och utbildningsnämnden.
Kommunen har räknat på kostnadsutvecklingen för personal med hänsyn till två alternativ för en ny skolstruktur. Dagens grundskolestruktur kräver 165,5 tjänster och en personalbudget på nära 89 miljoner kronor.
Med det ena alternativet skulle 864 tusen kronor sparas, med det andra drygt två miljoner kronor. För det sistnämnda alternativet räknar kommunen med att fem lärartjänster inte längre kommer att behövas. Det bygger på att skolorna organiserar lärarna annorlunda och i större utsträckning låter dem undervisa flera klasser.
Att göra utbildade lärare tillgängliga för fler elever är ett av målen med en ny skolstruktur. Kultur- och utbildningsförvaltningen är rädd för att undervisningen vid kommunens mindre skolor inte möter kraven på kvalitet i utbildningen som slås fast i skollagen.
Elevunderlaget i de mindre grundskolorna har minskat så mycket att det också skulle bli dyrt att fortsätta med undervisningen där på samma sätt som idag.
Samtidigt har kultur-och utbildningsnämnden beslutat sig för att säga upp ett av de skolskjutsavtal som finns och istället sköta skjutsen i egen regi. Det innebär en besparing på omkring en miljon kronor.
Roger Suup vet ännu inte när nämnden kommer att besluta om den nya skolstrukturen. I våras reagerade många negativt när de fick höra om planerna.
Läs mer: "Starka reaktioner på Skolstruktur 2.0"
Roger Suup:
– Vi inväntar ytterligare några kompletterande analyser som ska ge oss en helhetsbild. Det handlar bland annat om fritidsverksamheten, om efterfrågan kommer förändras och vad det kan få för ekonomiska konsekvenser. Därefter får vi se vilka slutsatser vi kan dra, säger han.