Det var inte bara rätt till land och vatten som behandlades under Girjasrättegången. Trots upprepade protester från det samiska samhället och själva hovrättspresidenten mot användningen av begreppet ”lapp” fortsatte statens företrädare och även samernas advokat att använda ordet som många uppfattar som direkt kränkande. Detta rönte kritik på bred front. I spetsen för kritiken stod artisten Sofia Jannok, som även påpekade att namnet ”Lapporten” är olämpligt.
- Dels har man underkänt det riktiga namnet som de första människorna har satt på den här dalgången, dels har man satt ett namn som har ett skällsord för folket som har levt där i alla tider. Det är väl på sin plats att städa undan lite, sa hon då till SVT.
Uttalandet skapade debatt. Är ”Lapporten” lämpligt? Lantmäteriets landsortsexpert Lennart Dehlin avfärdade Jannoks krav. ”Lapporten” ingår i det materiella kulturarv som länsstyrelsen är satt att bevara. Att ändra det vore att skriva om historien och låtsas som att namnet aldrig funnits, menade Dehlin.
Tätt därpå mötte uttalandet kritik men Dehlin motiverade sitt uttalande med att flera historiska källor styrker att namnet har en drygt 100-årig historia.
Nu får han mothugg från forskarvärlden. Uppsalaforskaren Elisa Maria Lopez reagerar på påståendet att ett namnbyte skulle vara fråga om en historieomskrivning.
- Det är helt enkelt inte sant. Han antyder att majoritetens historia skulle skrivas om. Men det finns fler än en historia som existerar på samma gång. Du behöver inte välja en historia över en annan. Verkligheten fungerar inte så, säger Lopez, doktorand i antropologi vid Uppsala Universitet.
Hon betonar att namngivning är en form av makt och att det måste erkännas. Att namnge något är att forma hur det uppfattas och när ett folk inte har möjligheten att kontrollera hur de beskrivs uppstår en maktskillnad mellan minoriteten och majoriteten.
- I sådana sammanhang handlar det ofta om en förlängning av majoritetens makt. Och i sammanhang när minoriteten behövt ge upp både land och resurser, så kan ett namn betyda mycket.
Lopez vänder sig även mot att byråkratiska besvär skulle utgör tillräckliga argument och påpekar att det finns liknande exempel på namnförändringar i USA när man ändrade namn på ett av Nordamerikas högsta berg.
- Berget kallades tidigare för ”Mount McKinley” efter en president. Det var döpt av guldgrävare som ville etablera en god relation med presidenten. Det ursprungliga från urinvånare var Denali. Men det var en stor debatt om namnändringen. Folk hela vägen från Washington DC hade en åsikt om det. Man menade att namnet ”Mount McKinley” var en del av historien, och samtliga kongressledamöter från Ohio protesterade mot en officiell namnändring eftersom president McKinley var därifrån. Men alla som bodde i området – såväl urinvånare som icke-urinvånare – kallade det för Denali.
2015 lät Obama beordra att berget skulle döpas om i samtliga federala dokument. Ett näraliggande exempel till det ikoniska berget ”Lapporten”, eller Tjuonavagge som det heter på samiska.
- När något är en delad miljö kommer det ha massa olika ord. Lapporten är en viktig symbol så jag tycker debatten ska hållas. Det finns mycket att ta in i övervägande.
Är “Lapporten” ett lämpligt namn?
- Jag tycker att om samerna har bestämt att ”lapp” är olämpligt och att döpa saker till ”lapp-någonting” är olämpligt – då är det olämpligt. De har väl etablerade skäl att göra det och rätt att känna som de gör. Redan i första numret av Samefolkets egen tidning från 1918 sa att de att deras namn för dem själva är same och att det är svenskarna som kallar dem ”lappar” – det är en nedvärderande term för dem. Jag tror inte att Sofia Jannoks perspektiv är unikt. Hon är nog inte den enda som känner som hon gör.
Vad har du att säga till de som menar att ”Jag har alltid sagt så och jag menar inget illa”?
- Samhället är något som konstant förändras. Det är naturligt. Vi kommer hela tiden på nya sätt att kommunicera med varandra och tydliggöra saker som besvärar oss och kunna få perspektiv. Jag tror samhället skulle tjäna på att vara öppna för förändringar. För ju mer vi försöker hålla saker statiskt tenderar det att skapa mer problem – istället för att utvecklas, förändras och lära dig. Sätten att kategorisera ändras hela tiden och som människa finns det alltid en möjlighet att du inte är i majoritet längre. Så jag tycker det är viktigt att vi lär oss att hantera förändringarna på ett diplomatiskt sätt.
Dessutom, menar Lopez, kan lokala namn erbjuda en rikare förståelse av miljön.
- Vi har ju ”Kebnekaise” till exempel. Det är ju det lokala namnet och det har ju sin charm liksom. Det betyder ju ”gryta” på samiska. Det ger en uppfattning av hur folk själva ser på omvärlden – inte bara hur utomstående ser det. På det sättet får samerna en chans att ge sin egen uppfattning av omgivningen på ett sätt som folk från hela världen kan förstå.