Den varma sommaren har gjort att haveridelar från Herkuleskraschen syns på Kebnekaise. Armens jägarbataljon från Arvidsjaur och bergsjägarplutonen har under den gångna veckan kraftsamlat för att få bort delar från det Herculesplan som störtade vid Kebnekaise för 2,5 år sedan. Olyckan kostade fem norska militärer livet och sedan dess har olyckan utretts både i en haverikommission och av Luftfartsverket.
Sökinsatsen skulle ha pågått hela helgen, men fick avbrytas i förtid. Låga moln ställde till det. Om två veckor ger sig gruppen ut igen för att få bort så mycket som möjligt av delarna.
– Det kan bli problematiskt även då, allt beror på väderläget, säger Carl-Johan Olofsson, kapten och insatschef.
Sedan 2012 är det han som ansvarat för bärgningen av delar och det mesta har de fått bort från fjället. Av planets 40 kilo är 33 ton redan bärgade sedan tidigare. Den här omgången har man fått med sig 1,5 ton.
– Jag är förvånad av att det var så mycket. Det mesta är små delar runt fem centimeter, säger han.
Vissa delar av berget är svåra att nå och Rabots glaciär är en sådan. Förra året gick en lavin i området och än har inte allt smält fram.
– Det rasar mycket sten just där vissa tider. Är man där fel tidpunkt blir det som en bowlingbana där stenar kommer farande, säger Carl-Johan Olofsson.
Vissa passager har legat brant och soldaterna har tvingats fira sig ner med rep. Carl-Johan Olofsson är utbildad bergsguide och väldigt nöjd med personalen från bergsjägarplutonens arbete.
En förutsättning för att få det gjort har varit helikopterföraren Mats Widgren som varit med under hela insatsen sedan 2012.
– Utan honom och hans kunskaper hade vi haft svårt att transportera bort delarna, säger Carl-Johan Olofsson.
Delarna spänns på under helikoptern och flygs till Nikkaluokta där de packas om på lastbilar. I Norge förstörs de delar som hittats.
Fortfarande finns olja och flygfotogen i området. Men den ammunition som första året fick sprängas då den inte exploderat har de inte stött på i år.
– Det är sådana som kan reagera på elektronik så jag hoppas att vi har tagit hand om allt.
Om Carl-Johan Olofsson ska gissa tror han att de kan få fram ytterligare ett ton av flygplanet. Resten är nere i djupa sprickor eller sönderfördelat. Om det tinar fram ytterligare delar kommer gruppen att fortsätta arbetet under nästa år.