"Nu med Nato som trycker på så blir det allt större krav på dubbelspår", säger Rune Edvardsen (AP), kommunalråd i Narvik.
Kommunalrådet i Narvik tar emot på sitt kontor, iklädd sina rallarkläder. Det är nämligen Vinterfestveckan i Narvik. Under nio dagar firar man rallarna och Svarta Björn. Många går klädda i rallarkläder, med svarta hattar, eller långa svarta klänningar.
– Att rallarna byggde Ofotbanen var grunden till att vi blev en stad. Sedan 1956 har vi hedrat dem med en festival, så vi har Norges näst äldsta festival, berättar Runde Edvardsen (AP).
Från sitt kontor på tredje våningen i Narviks kommunhus ser han ut över både stan och LKAB:s malmhamn.
– Ofotbanen betyder väldigt mycket för malmtransporten, för godstransporter, för fiskerinäringen och för persontrafiken. Och nu har den blivit extra viktig för beredskap och försörjning. Sju av tio handelspåsar med mat kommer via Ofotbanen, matvaror till butikerna.
Han fortsätter resonemanget:
– Hamnen i Narvik som är en isfri hamn har som en av fyra hamnar i norden blivit en beredskapshamn. Det nya sjukhuset som öppnas till hösten, byggt för över tre miljarder kronor, ska bli ett beredskapssjukhus, ett Nato-sjukhus. Så Ofotbanen är viktigare än någonsin.
Rune Edvardsen har varit heltidspolitiker i sjutton år, och är inne på sin tredje mandatperiod som kommunalråd. Han har en önskan som kommunen har jobbat för under alla de åren.
– Vi har jobbat väldigt hårt i många år för att få fler mötesplatser på Ofotbanen och det fick vi. Nu har vi sagt att vi måste ha dubbelspår för att kunna möta framtida behov.
Utanför fönstret kör långtradarna genom Narvik centrum. Enligt Edvardsen går det 1034 lastbilar per dygn, rakt igenom Narvik centrum.
Narvik centrum.
Ännu mer trafik har det varit under urspårningarna. En stor del av hela Norges godstrafik går nämligen på Malmbanan. Ett exempel är bolaget Nordlaks som fraktar upp mot 80 procent av sin fiskproduktion på Ofotbanen. De producerar 60 000 ton om året, och har en omsättning på 4,5 miljarder norska kronor (2022).
De Narviksbor vi träffar bekräftar att Malmbanan är en snackis.
Irene Teibakk är ute och firar Vinterfestveckan och minnet av de som byggde järnvägen.
Narviksbon Irene Teibakk hoppas på en upprustning av Malmbanan och firar minnet av rallarna och Svarta Björn.
– Det är klart att vi undrat varför det varit flera urspårningar på kort tid. Jag har en son som jobbar på Schenker, så stoppen på Malmbanan har varit påtagliga. Han fick fler lediga dagar och annan typ av arbete efter urspårningarna. Jag hörde nu att svenska regeringen ska satsa mer på Malmbanan, det är bra.
Bjørn-Tormod Nilsen är butiksägare och säljer elektronik och vitvaror. Han lyfter undan en tv medan han berättar hur hans verksamhet påverkats när Malmbanan stått stilla.
– Våra varor har tagit två veckor längre än vanligt. Man måste hela tiden ringa kunderna och säga att varorna är försenade, så visst har det påverkat.
Bjørn-Tormod Nilsen, butiksägare.
Det pågår diskussioner om att göra förbättringar, vad är dina förhoppningar?
– Jag hoppas att förbättringarna blir av, för de behövs. Det är väldigt sårbart när det blir så här. Jag bara önskar att det blir mer stabilt, att de satsar på att göra banan tryggare och säkrare, säger Bjørn-Tormod Nilsen.
Anne Lise Olsen äger en mindre livsmedelsbutik, också i Narvik centrum. De har haft förseningar av främst öl, läsk och tidningar under stoppen på järnvägen.
Regeringarna tittar just nu på fler mötesstationer och förlängningar av mötesplatser, vad känner du om det?
– Vi behöver ju dubbelspår. Det är mycket som går längs vägarna som hade kunnat transporterats på tåg. Det är alltför mycket trafik på vägarna. Det har varit önskemål från Narvik och kommuner norrut i många år att få dubbelspår, men regeringen har inte prioriterat det.
Anne Lise Olsen, butiksägare.
Bibliotekarien Øyvind Gjerlöw har också han sina rallarkläder på sig. Han berättar om vikten av järnvägen.
– Efter urspårningarna har postgången varit sämre. Vi har haft förseningar på över 30 dagar på böcker som vi har försökt fjärrlåna söderifrån. Jag vet att de i Sverige sagt att de ska göra längre mötesstationer på flera av stationerna, och att det är på gång, men det vore bra med ett större fokus på dubbelspår. På grund av terrängen på norsk sida så är det ett väldigt svårt projekt med dubbelspår hela vägen, säger Øyvind Gjerlöw.
Øyvind Gjerlöw, bibliotekarie.
Nere i hamnen ligger förutom malmskeppen ett stort kryssningsfartyg. Utanför kommunhuset i Narvik finns skyltar med avstånd och riktningar till städer som Paris, Hamburg och Kiruna. Kommunalrådet Rune Edvardsen berättar att de tagit kontakt med grannkommunen om att fördjupa kontakterna, största anledningen är Malmbanan. Kiruna kommun vill också ha ökad kontakt.
– Narvik och Kiruna är så beroende av varandra. Vi måste jobba mer tillsammans. Vi är grannkommuner med liknande utmaningar och gemensamma intressen.
LKAB:s malmhamn i Narvik.
Den 22:a mars ska norska regeringen lägga fram sin nationella transportplan för 2025-2036. Klart är att det blir satsningar på Ofotbanen, med fler mötesplatser. Den svenska regeringen påskyndar arbetet med att förlänga mötesplatser längs Malmbanan. Trafikverket ska också ha en dialog med de myndigheter i Norge som ansvarar för utvecklingen av järnvägen.
Narviks kommunalråd ser regeringarnas agerande som en start, för att senare kunna bygga dubbelspår.
Skulle det kunna räcka med fler mötesplatser, och lägga pengarna på underhåll?
– Det är brist på underhåll som är orsaken till urspårningar. Ofotbanen har varit underprioriterad när det gäller underhåll. Men det handlar också om att öka kapaciteten, därför behöver vi dubbelspår, säger Rune Edvardsen (AP).