Polisanmälan gjordes i september 2020.
Sommaren 2020 upptäcktes att ett nyuppfört renstängsel mellan Lainiovuoma sameby och Saarivuoma sameby saboterats. Hundratals stolpar hade sågats av på två olika sträckor, totalt fyra kilometer mellan Jårkastakk och norska gränsen.
Stängslet uppfördes med medel från Samefonden och länsstyrelsen. Ägare är staten. Därför gjorde länsstyrelsen en polisanmälan.
– Stängslet följer den gällande gränsdragningen och vi har dokumenterat det som inträffat. Sedan lämnade vi in en polisanmälan men vi har inte fått någon återkoppling, säger Gunilla Manbré, chef vid naturresurs- och rennäringsenheten vid länsstyrelsen i Norrbotten.
Länsstyrelsen i Norrbotten polisanmälde skadegörelsen.
Någon polisutredning inleddes aldrig.
Det får vi rätt på efter att, precis som i fallet med sabotaget mot Könkämä samebys renstängsel, ha kontaktat polisens kommunikationsavdelning och bett om att få intervjua ansvarig polis. Polisen uppger att flera olika förundersökningsledare varit inblandade och att man därför svarar via mejl.
Vissa samebyar miste renbetesmark medan andra fick större område när de nya gränsdragningarna fastställdes år 2000 (arkivbild).
"Motiveringen att inte inleda förundersökning var att brottet inte gick att utreda och det bedömdes att det för närvarande inte fanns relevanta spår eller andra åtgärder att vidta som kunde tänkas leda till att brottet klarades upp. Men om utredningsbara spår eller bevis skulle framkomma kan ärendet komma att återupptas", skriver Marie Andersson, kommunikatör vid region nord.
Laglöst land? Per Gustav Idivuoma undrar om gatans parlament ska få råda. Det är fyra år sedan deras renstängsel saboterades.
I dag står de avkapade stolparnas stubbar kvar, och utgör fara för både människor och djur, samtidigt som det gamla stängslet mellan samebyarna blivit kvar.
– Det är en oacceptabel situation, men vad ska vi göra? Om stängslet repareras är det mycket sannolikt att det sågas ned igen, säger Per Gustav Idivuoma, ordförande i Lainiovuoma sameby.
Han är kritisk till att de nya gränserna inte accepteras.
– Om man inte får sin vilja igenom så tar man saken i egna händer. Det är gatans parlament som råder. Är det så vi ska ha det?
Någon misstänkt finns alltså inte.
Men i bakgrunden finns en konflikt som härrör till nya gränser mellan samebyarna, som beslutades av länsstyrelsens rennäringsdelegation 1996. Efter överklagningar fastställdes gränserna i ett regeringsbeslut år 2000.
Saarivuoma sameby överklagade bygget av stängsel, bland annat till förvaltningsrätten.
De nya gränserna innebar att vissa samebyar fick ett större betesområde jämfört med det som gällt tidigare, medan andra samebyar gick miste om mark. I fallet mellan Lainiovuoma och Saarivuoma handlar det om ungefär en kvadratmil. I fallet med Könkämä sameby är området betydligt större, uppåt nio kvadratmil.
Beslutet hade vunnit laga kraft.
Men när ett stängsel som följde de nya gränserna skulle uppföras 2017 motsatte sig Saarivuoma sameby detta. Samebyn uppgav att man aldrig godkänt gränserna och överklagade beslutet om bygget utan att få rätt.
Per-Anders Nutti, ordförande i Saarivuoma sameby.
Per-Anders Nutti, ordförande i Saarivuoma sameby, uppger att samebyn inte anser att det finns något problem i dag men vill inte vidareutveckla hur man ser på saken.
– Jag har ingenting att säga som ska ut i tidningen, säger han.
Länsstyrelsen kommer sannolikt att göra ett omtag med stängslet.
– Det är beslutat att det ska vara ett stängsel, så vi måste försöka göra det. Det ska inte vara avhuggna stolpar i terrängen. För underhåll ansöker vi om medel från Samefonden, men ett problem är att pengarna sällan räcker till, säger Gunilla Manbré.