Kirunas kommunalråd välkomnar att renmarksutredningen skrotas

En framgång. Så tycker Kirunas kommunalråd om att utredningen av en ny rennäringslag läggs ner. "Det har skadat relationen mellan folk här uppe", säger Mats Taaveniku (S).

Mats Taaveniku (S), kommunalråd i Kiruna.

Mats Taaveniku (S), kommunalråd i Kiruna.

Foto: Pär Bäckström / Frilans

Kiruna2024-11-08 17:00

Fjällkommunen Kirunas socialdemokratiska kommunalråd gick rakt emot linjen som partiet hållit i Renmarkskommittén och tyckte att utredningen som handlar om renskötsel och samebyar, men även rätten till jakt och fiske i fjällen, borde läggas ner.

Nu blir det just så.

Efter en kritikstorm mot renmarkskommittén gick regeringen under torsdagen ut med att den ska avvecklas och ersättas av en ny utredning med direktiv om att fler intressen ska vägas in.

Linda Modig (C), ledamot i renmarkskommittén, ser det som ett misslyckande och ett gigantiskt slöseri med skattepengar eftersom samma polarisering och låsningar kommer uppstå i en ny kommitté. Men Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku (S) är av en annan uppfattning.

– Det är klart att det är en framgång. Direktiven var fel från första början och redan då skadade det hela processen fram tills nu. Framförallt har det skadat relationen mellan folk här uppe och bidragit till en ökande polarisering. Det har varit en tuff tid med hårda tongångar, säger han.

Målet var att ta fram en ny modern rennäringslag där slutsatserna i Girjasdomen skulle vägas in. I den slog Högsta domstolen fast att samebyn Girjas, och inte staten, ägde upplåtelserätten för småviltsjakt och fiske.

Kan politiken komma till en annan slutsats än juridiken?

– Jag tror och hoppas det. Sedan Girjasdomen föll har ny historisk fakta tagits fram som pekar på att det inte bara funnits samer här uppe under tiden då urminnes hävd ska ha upparbetats. I Girjasmålet handlade tvisten dessutom bara om det var staten eller samebyn som ägde störst rätt. Man tog aldrig hänsyn eller prövade andra människors rätt, säger Mats Taaveniku.

undefined
Ripjakten har varit i stort fokus under utredningstiden. Jägareförbundet och andra intresseorganisationer är kritiska mot slutsatserna i delbetänkandet som kommittén skickade till regeringen 2023.

Jägareförbundet har kritiserat utredningen sedan kommittén tillsattes 2021. Från jägarhåll har argumenten varit att instruktionerna till utredarna varit för smala och att renskötseln favoriserats jämfört med andra intressen. Regeringen ändrade direktiven 2022 för att ta hänsyn till fler.

Jägarlobbyn har jobbat hårt.

– Vi har lagt ned ett enormt arbete i frågan. Jag skulle också säga att vi lyckats få opinionen att svänga i frågan genom att vara konsekventa, faktabaserade och hålla fast i våra ursprungliga ståndpunkter, säger förbundsordföranden Peter Eriksson i ett uttalande.

Han säger att stödet är starkt för principen att markägaren, i detta fall staten, ska sköta förvaltningen av jakt- och fiskerätten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!